Injektionsbruk i Europa – den nuvarande situationen (Europeisk narkotikarapport 2026)
Trots att injektionsbruk endast utgör en liten andel av den totala narkotikaanvändningen i Europeiska unionen står det för en oproportionerligt stor andel av både de akuta och de kroniska hälsoskador som orsakas av användning av olaglig narkotika. På den här sidan hittar du den senaste analysen av injektionsbruk i Europa, inklusive nyckeluppgifter om prevalens på nationell nivå och bland personer som påbörjar specialistbehandling samt insikter från studier om analys av sprutrester.
Denna sida ingår i Europeisk narkotikarapport 2026, EUDA:s årliga översikt över narkotikasituationen i Europa.
Senast uppdaterad: 9 juni 2026
De injiceringsrelaterade skadorna förvärras av det stora narkotikautbudet och blandbruket
Skadeverkningar och riskmiljöer
Narkotikaanvändning genom injicering är ett högriskbeteende som är förknippat med ett flertal allvarliga akuta och kroniska hälsoskador. De injiceringsrelaterade hälsoriskerna vid narkotikaanvändning växer om tillgången till olika substanser på Europas narkotikamarknader plötsligt förändras. Runt en halv miljon européer uppskattas ha injicerat olagliga droger under det senaste året, vilket är ett tydligt tecken på att skador i samband med injektionsbruk måste prioriteras inom folkhälsan.
Under det senaste årtiondet har Europa upplevt en gradvis nedåtgående trend när det gäller andelen personer som vid påbörjande av narkotikabehandling rapporterar att de tar sin primärdrog genom injicering. Denna bedömning kompliceras dock av förändrade användningsmönster, inbegripet en ökad användning av centralstimulerande medel och blandbruk, samt av tid som går mellan det att missbruket inleds och personen påbörjar behandling.
Personer som injicerar narkotika löper större risk att smittas av blodburna virus, bland annat hiv och hepatit B- och C-virus, eller att dö av en överdos. Injicering kan även orsaka sår, blodförgiftning och nervskador. Ytterligare långsiktiga risker uppstår vid injicering av substanser som är svåra att lösa upp. Det kan leda till att olösliga partiklar hamnar i blodomloppet, till exempel krossade läkemedelstabletter, kapslar och crack. Injicering av dessa substanser är förknippad med vaskulära skador, infektiös endokardit och andra bakterieinfektioner.
Trender på narkotikamarknaden
Historiskt sett har heroin varit den vanligaste narkotikatypen för injicering i Europa, men även andra narkotikaformer, däribland kokain, amfetamin, syntetiska katinoner, läkemedel med opioidagonister och olika nya psykoaktiva substanser, kan injiceras, antingen för sig eller kombinerat. En mångfald av substanser identifierades vid den analys av restsubstanser i sprutor som genomförts i städer runt om i Europa, däribland olagliga narkotikatyper, nya psykoaktiva ämnen och läkemedel. Kombinationer av substanser, inklusive sådana som används som inblandningsämnen, är vanligt förekommande. Injicering av flera olika substanser, till exempel centralstimulerande medel och opioider, kan förhöja hälsoriskerna (till exempel överdosering) och försvårar hjälpinsatserna.
Nya syntetiska opioider fortsätter att ta sig in på Europas marknader för olaglig narkotika, och enligt analyser av sprutrester från 2024 är de är vanligt förekommande i vissa baltiska länder, även om de specifika substanserna varierar. Uppgifter tyder på att nitazener har etablerats på narkotikamarknaden i vissa estniska och lettiska städer, och det finns tecken på att de även används i vissa litauiska städer. Karfentanil fortsatte att påträffas i sprutor i Lettland och Litauen, medan orfiner påträffades i sprutor i Riga (Lettland) under 2024. Det finns även belägg för att nitazenerna blandas med kraftfulla veterinärmediciner, såsom xylazin, vilket har påträffats i Estland och Lettland. I andra länder påträffas ibland Fentanyl och dess derivat, men i betydligt lägre halter. Upptäckten av fentanyl i Thessaloniki (Grekland) under 2024 är till exempel en källa till oro med tanke på de fentanylrelaterade dödsfall som rapporterades i grannlandet Bulgarien samma år. Förekomsten av dessa potenta opioider i europeiska städer ökar risken för överdoser och dödsfall och medför utmaningar gällande beredskap.
Centralstimulerande medel och andra substanser
Injicering av centralstimulerande medel som kokain och syntetiska katinoner är ofta förknippat med mer frekvent injicering och riskfyllt sexuellt beteende, och har under de senaste tio åren kopplats till lokala utbrott av hiv i Europa. Enligt en nyligen genomförd analys av rester i sprutor förekommer detta användningsmönster i vissa europeiska städer. Mer frekvent injicering kan också leda till en högre risk för infektion och återinfektion med HCV, vilket skulle kunna äventyra de positiva effekterna av HCV-behandling som rapporteras av en del länder (se även Narkotikarelaterade infektionssjukdomar – den nuvarande situationen i Europa). Metamfetamin-injicering medför liknande risker. Höga halter av metamfetamin fortsatte att hittas i använda sprutor i flera europeiska städer under 2024. Detta är oroväckande med tanke på att det finns ett flertal tecken på att injicering av centralstimulerande medel håller på att öka bland personer som injicerar droger.
De bensodiazepiner som oftast påträffades i de analyserade använda sprutorna under 2024 var diazepam, alprazolam och desmetyldiazepam. Ett flertal läkemedel med opioidagonister, antingen avledda eller olagligt tillverkade, upptäcktes också.
Folkhälsoinsatser och utbud av tjänster
Även om skademinskningsåtgärderna, såsom tillhandahållande av steril injiceringsutrustning, i ett internationellt sammanhang är relativt välutvecklade i Europa, är omfattningen och tillgången till dessa kostnadseffektiva insatser fortfarande bristfällig i vissa EU-medlemsstater. I Bulgarien, Cypern, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien är nivåerna av tillhandahållande av sterila sprutor låga eller på nedgång, vilket är en trend som väcker oro (se även Narkotikarelaterade infektionssjukdomar – den nuvarande situationen i Europa).
Utöver att minska smittspridningen av blodburna infektionssjukdomar är viktiga mål inom detta område att minska antalet dödsfall till följd av överdoser samt att reducera de många hälsoskador som är förknippade med injektionsbruk. Förändrade injektionsbruksmönster, ökande substansutbud och kvarstående brister i fråga om ändamålsenlighet och omfattning när det gäller befintliga insatser utgör dock fortfarande stora utmaningar för hjälppersonal och beslutsfattare inom Europa.
Viktiga data och trender
Prevalens av injektionsbruk
- Antalet personer som injicerar droger uppskattas med hjälp av indirekta statistiska metoder såsom avskiljningsstudier och studier av behandlingsmultiplikatorer, vilket innebär att uppskattningarna är förenade med en hög grad av osäkerhet.
- Den totala prevalensen för injektionsbruk i Europeiska unionen uppskattas till 1,8 fall per 1 000 invånare i åldern 15–64 år (figur 9.1). Detta innebär att uppskattningsvis 522 000 personer injicerade droger i Europeiska unionen år 2024, eller 530 000 om Norge inkluderas.
- Uppskattningarna av injektionsbruk varierar från 0,1 per 1 000 invånare i Nederländerna till 10 per 1 000 invånare i Estland, och särskilt höga nivåer rapporteras i Finland (8,2 per 1 000), Lettland (6,1 per 1 000), Tjeckien (6,1 per 1 000) och Litauen (4,6 per 1 000) (figur 9.1).
- Italien (105 652), Frankrike (102 648) och Tyskland (84 606) rapporterade det högsta uppskattade antalet personer som injicerar droger i Europeiska unionen (figur 9.2).
Injektionsbruk bland personer som påbörjar specialiserad behandling
-
Baserat på uppgifter från 24 länder rapporterade 19 % av förstagångsklienterna som påbörjade specialiserad narkotikabehandling under 2024 och som rapporterade heroin som primärdrog att injicering var deras främsta administreringssätt (20 % under 2023, vilket innebar en minskning från 37 % år 2013). Injicering angavs som det huvudsakliga administreringssättet av mindre än 1 % av förstagångsklienterna som använde kokain, 1 % av dem som använde amfetamin och 6 % av dem som använde metamfetamin (figur 9.3).
Analyser av rester i sprutor
- Escape – European Syringe Collection and Analysis Project Enterprise – syftar till att identifiera de olika substanser som används av personer som injicerar droger i ett kontrollnätverk bestående av 21 städer i EU och Norge.
- Resultaten baseras på ett urval sprutor och återspeglar de lokala särdragen på narkotikamarknaderna samt de undergrupper som tar del av skademinskningsåtgärderna. De återspeglar inte nödvändigtvis den nationella situationen.
- Totalt testades 3 256 använda sprutor positivt för minst en narkotikakategori i de deltagande städerna. Totalt identifierades 96 substanser i 19 narkotikakategorier, medan ytterligare 33 substanser klassificerades som inblandningsämnen, metaboliter eller nedbrytningsprodukter (figur 9.4).
- Hälften av de insamlade sprutorna innehöll rester av två eller fler narkotikakategorier, vilket kan tyda på att personer som injicerar droger ofta injicerar mer än en substans eller att sprutor återanvänds. Den vanligaste kombinationen var en blandning av ett centralstimulerande medel och en opioid.
Opioider
- Heroin påvisades i över 50 % av de analyserade sprutorna i åtta av de deltagande städerna (Amsterdam, Aten, Barcelona, Köln, Cork, Dublin, Limerick, Oslo).
- Karfentanil, som är ett fentanylderivat, var vanligt förekommande i sprutor i Litauen och Lettland: Vilnius (93 %), Klaipeda (66 %) och Riga (16 %). Fentanyl påträffades i sprutor i Riga och Klaipėda, men med lägre halter (4 % respektive 2 %). Spår av fentanyl påträffades i sprutor i Thessaloniki (2 %), Oslo (1 %) och Madrid (1 %).
- Nitazener påträffades i flera städer. I Tallinn påträffades metonitazen i 35 % av sprutorna och protonitazen i 35 %. I Riga påträffades N-desetyletonitazen i 23 % av sprutorna, isotonitazen i 21 %, metonitazen i 20 % och protonitazepyn i 4 %. I Litauen visade sig 4 % av sprutorna i Klaipėda innehålla protonitazen och i 1 % fanns etonitazen.
- När det gäller orfiner – som är en typ av syntetiska opioider av hög styrka som först upptäcktes av Escape under 2024 – påträffades spiroklorfin (i 7 % av sprutorna i Riga) och cyklorfin (6 % i Riga).
- Bland de läkemedel med opioidagonister som identifierades i sprutorna påträffades buprenorfin (i mer än 10 % av sprutorna i Helsingfors, Paris, Patras, Prag, Thessaloniki och Volos) och metadon (i mer än 10 % av sprutorna i Barcelona, Cork, Klaipėda, Madrid, Patras och Riga). Morfin påträffades i 13 % av sprutorna i Paris.
Centralstimulerande medel
- Kokain upptäcktes i över hälften av sprutorna i tio städer: Thessaloniki (95 %), Barcelona (94 %), Limerick (91 %), Split (87 %), Dublin (70 %), Madrid (69 %), Cork (69 %), Volos (68 %), Köln (62 %) och Aten (61 %).
- Amfetamin påträffades ofta i Tallinn (69 %), Oslo (69 %), Riga (52 %), Budapest (28 %) och Helsingfors (21 %).
- Den största andelen metamfetamin påträffades i Brno (72 %), Prag (68 %), Riga (38 %), Amsterdam (37 %), Tallinn (28 %) och Paris (25 %).
- Syntetiska katinoner förekom mest i Paris (71 %), Budapest (58 %), Madrid (30 %), Riga (30 %) och Helsingfors (23 %). Sammanlagt 27 olika katinoner identifierades i de deltagande städerna under 2024 och 2-MMC var den som påträffades oftast.
Andra substanser
- Benzodiazepiner påträffades i mer än 10 % av sprutorna i Aten (54 %), Dublin (46 %), Limerick (35 %), Volos (29 %), Cork och Helsingfors (21 % i vardera), Thessaloniki (17 %), Patras (13 %) och Riga (10 %). De bensodiazepiner som totalt sett påträffades oftast var diazepam, alprazolam och desmetyldiazepam.
- Även lugnande medel av hög styrka påträffades i sprutrester. Xylazin, troligen i egenskap av inblandningsämne, påträffades i 7 % av sprutorna i Riga år 2024 (tidigare påträffat i Riga åren 2021–2022). Enligt preliminära uppgifter för 2025 påträffades medetomidin i 8 % och xylazin i 2 % av sprutorna i Tallinn (Estland).
- Stora mängder ketamin påträffades i Dublin (15 %), Split (13 %) och Paris (6 %), medan mindre mängder påträffades i sex andra städer.
- Det antipsykotiska läkemedlet promazin var en av de substanser som påträffades för första gången år 2024 (10 % påträffades i Riga). Även den syntetiska cannabinoiden ADB-4en-PINACA påträffades för första gången – den fanns i 3 % av sprutorna i Köln och förekom tillsammans med heroin. Den här kombinationen kopplades till flera förgiftningsfall i Frankrike och Litauen under 2023.
Mer information finns i Narkotikarelaterade infektionssjukdomar: hälsoåtgärder och sociala åtgärder.
Källdata
De data som används för att generera infografik och diagram på denna sida återfinns nedan.
Den fullständiga källdatauppsättningen för Europeisk narkotikarapport 2026, inklusive metadata och metodinformation, finns tillgänglig i vår datakatalog.
En del av dessa data, som används för att ta fram infografik, diagram och liknande element på denna sida, finns nedan.