Narkotikarelaterade infektionssjukdomar – den nuvarande situationen i Europa (Europeisk narkotikarapport 2026)
Personer som injicerar droger riskerar att smittas av infektionssjukdomar på grund av att de delar injiceringsutrustning med andra. På den här sidan hittar du den senaste analysen av narkotikarelaterade infektionssjukdomar i Europa, inklusive nyckeluppgifter om infektioner med hiv och hepatit C-, B- och A-virus. Dessa infektioner kan orsaka akuta och kroniska sjukdomar som kan leda till allvarliga hälsorelaterade skador, inklusive dödsfall.
Denna sida ingår i Europeisk narkotikarapport 2026, EUDA:s årliga översikt över narkotikasituationen i Europa.
Senast uppdaterad: 9 juni 2026
Narkotikarelaterade infektionssjukdomar fortsätter att vara en oroväckande folkhälsorisk
Personer som injicerar droger löper stor risk att smittas av hepatit C-, B- och A-virus (HCV, HBV och HAV) samt humant immunbristvirus (hiv) om de delar injiceringsutrustning med andra. Användning av centralstimulerande medel är förknippad med ökad risk för sexuellt överförbara infektioner, och dåliga levnadsförhållanden kan leda till att infektioner överförs genom närkontakt mellan narkotikaanvändare. Dessa infektioner kan leda till akuta eller kroniska sjukdomar som kan åsamka allvarliga hälsorelaterade skador och leda till döden.
Risken för utbrott av hiv till följd av ökad användning av centralstimulerande medel och bristfälliga skademinskningsåtgärder
Antal nyanmälda hiv-fall kan användas som smittspridningsindikator. Det totala antalet hiv-anmälningar med koppling till narkotikainjicering minskade till 822 under 2024 i Europeiska unionen (991 år 2023). Anmälningsfrekvensen på 1,83 nya infektioner per miljon invånare var dock fortfarande högre än Unaids-målen för 2025 som låg på 0,9 per miljon invånare, vilket motsvarar en minskning med 75 % jämfört med utgångsläget under 2010 (figur 10.1).
Strategier för skademinskning är grundläggande för att minska spridningen av hiv bland personer som injicerar droger. En central aspekt i detta är tillgången till steril injektionsutrustning. Detta är en kostnadseffektiv insats som går att genomföra på olika sätt och i ett flertal sammanhang, inbegripet på fångvårdsanstalter och via apotek. Trots detta är tillgången på nålar och sprutor otillräcklig i förhållande till de uppskattade behoven i flera EU-medlemsstater, däribland Bulgarien, Cypern, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien (figur 10.2). I Bulgarien är det svårt att erhålla finansiering för skademinskningsåtgärderna, vilket har lett till att antalet utdelade sterila sprutor minskat med mer än 90 % mellan 2014 och 2024.
I en tvärsnittsstudie som genomfördes under 2024 med 480 personer som injicerade droger i Sofia testade 12,7 % av deltagarna positivt för hiv (via snabbtest). Denna andel är högre än den hiv-prevalens på 1,7 % som rapporterades i den tidigare seroprevalensstudien som genomfördes 2016 i flera städer i landet, vilket tyder på en möjlig ökning över tid. Under det senaste årtiondet har Europa sett minst sju dokumenterade utbrott av hiv som kunde tillskrivas injicering av centralstimulerande medel. Länder med otillräckliga nivåer av nål- och sprututbyte i relation till storleken på deras uppskattade problem med injektionsbruk är mer sårbara för potentiella hiv-utbrott. Denna typ av utbrott är kostsamma men kan begränsas med lämpliga skademinskningsåtgärder (figur 10.3).
Även om personer som injicerar droger löper en betydligt högre risk att smittas av hiv när de delar på injektionsutrustning, kan människor som använder centralstimulerande medel utan injektioner exponeras för hiv och andra infektioner genom riskfyllda och oskyddade sexuella kontakter, vilket kräver lämpliga förebyggande åtgärder (tillgång till kondomer samt förebyggande behandling före och efter exponering). Tillgången till centralstimulerande medel fortsätter att öka i Europa, vilket leder till att riskgruppen breddas. Europeiska unionen har fått erfara att det krävs mer omfattande och integrerade insatser inom förebyggande arbete och skademinskning för att förebygga och begränsa hiv-smitta i samband med användning av centralstimulerande medel. Finansieringen av tjänster och hinder för tillgången till dem är fortfarande en stor utmaning för beslutsfattare och hjälppersonal.
Sent ställda hiv-diagnoser leder fortfarande till sjukdomar och dödsfall som hade kunnat undvikas
Det är fortfarande en utmaning inom Europeiska unionen att erbjuda behandling till alla som använder narkotika och som är hiv-positiva. Under 2024 hade mer än hälften (52 %) av de som nyligen anmält hiv-infektion till följd av injicering av droger fått en sen diagnos. Fler och mer riktade tester skulle möjliggöra tidigare behandling och bidra till att stoppa spridningen. Under samma år rapporterade EU:s medlemsstater 118 anmälningar av aids i samband med injicering av narkotika (0,3 per miljon invånare), vilket tyder antingen på sen hiv-diagnos, bristande tillgång till behandling eller bristande följsamhet hos vissa patienter, faktorer som alla bidrar till sjukdomar och dödsfall som hade kunnat undvikas.
Integrering av förebyggande åtgärder, testning och behandling för att minska antalet kroniska HCV-infektioner
I Europa har personer som injicerar droger också en hög belastning av kronisk virushepatit, och injicering av droger är fortfarande den vanligaste riskfaktorn för nya HCV-diagnoser. Även om det till skillnad från HBV och HAV inte finns något HCV-vaccin, finns det effektiva behandlingar. Det uppskattades att minst 36 % av de 1,8 miljoner fall av kroniska HCV-infektioner i EU-medlemsstater och Norge under 2019 var kopplade till injektionsbruk. Det finns också belägg för att skademinskningsåtgärder, som nål- och sprutprogram och behandling med opioidagonister, kan minska risken för spridning av HCV (se Skademinskning – den nuvarande situationen i Europa). Det är viktigt att identifiera de personer som kan vara kroniskt infekterade med viruset, då de riskerar att drabbas av cirros och cancer. De kan dessutom smitta andra genom att dela med sig av injektionsutrustning som har varit i kontakt med deras blod. I många länder har dock personer som tar droger svårt att få tillgång till HCV-testning och behandling på system-, vårdgivar- och patientnivå, vilket leder till att många HCV-infektioner varken diagnostiseras eller behandlas.
Tidstrender i förekomsten av viremisk eller aktiv HCV-infektion bland personer som injicerar droger är användbara för att övervaka effekterna av förebyggande åtgärder och behandling. EUDA övervakar framstegen genom sin elimineringsbarometer för virushepatit. Bland de länder som rapporterar till EUDA har Spanien, Sverige och Norge uppvisat betydande minskningar av den viremiska HCV-prevalensen över tid, mätt i HCV-RNA-seroprevalensstudier på stadsnivå bland personer som injicerar droger och nyttjar skademinskningsåtgärder (figur 10.4). Städer i dessa länder har sett en minskning på mer än 50 % av den viremiska HCV-prevalensen under det senaste årtiondet, och i Oslo har man uppnått minskningsmålet på 80 % som WHO fastställt för år 2030. Dessa uppmuntrande tendenser rapporteras från städer där en decentraliserad och integrerad strategi för förebyggande, testning och behandling har genomförts för nyckelpopulationen av narkotikaanvändare. Städerna har införlivat olika aspekter av denna strategi, som stöds av de gemensamma riktlinjerna från EUDA och ECDC. I Madrid erbjuds till exempel utökad tillgång till skademinskningsåtgärder i samband med upplysningsverksamhet samt gratis testning och individanpassade remisser vid behov av sjukhusbesök. I Stockholm sker testning och behandling i möjligaste mån på samma plats. Även om denna decentraliserade strategi kräver vissa ekonomiska resurser anses den vara kostnadseffektiv eftersom den kan rädda liv och minska bördan för andra resurser på lång sikt.
Bättre tillgång till vaccination mot hepatit B och hepatit A krävs för personer som tar droger
Enligt övervakningsdata från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) kunde 15 % av de 567 akuta HBV-fall som anmäldes under 2023 tillskrivas injektionsbruk. Personer med kronisk HBV-infektion löper risk för långvariga komplikationer, inklusive levercirros (skrumplever) och cancer. Som del av Europas plan mot cancer har Europeiska unionen åtagit sig att öka omfattningen av HBV-vaccinationen för hela befolkningen, bland annat genom att erbjuda bättre tillgång för grupper inom vilka vaccionationstäckningen är låg. Systematiskt tillhandahållande av HBV- (och HAV-) vaccination i fängelsemiljöer stöds av ECDC:s och EUDA:s gemensamma verktygslåda där delning av injektionsutrustning betonas som riskfaktor för HBV-infektion.
År 2025 drabbades Tjeckien, Ungern, Slovakien och Österrike av ett omfattande utbrott av hepatit A genom smittspridning mellan människor. I Tjeckien och Österrike har man observerat ett betydligt högre antal infektioner bland hemlösa och personer som använder narkotika. I Tjeckien kopplades 27 dödsfall till viruset. De flesta av dessa dödsfall var personer i åldern 55–74 år, varav många missbrukade droger eller alkohol och var hemlösa. Främjande av HAV-vaccinering genom rutinmässiga eller engångsvaccinationer som erbjuds via upplysningsverksamhet kan vara till nytta för personer som använder droger och som har svårt att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster.
Viktiga data och trender
Hiv/aids
- Under 2024 minskade antalet nya hiv-anmälningar i samband med injektionsbruk i Europeiska unionen till 822 (1,83 per miljon invånare), jämfört med 991 under föregående år.
- Antalet anmälda hiv-fall som kan tillskrivas narkotikainjicering överskred 5 per miljon invånare i Bulgarien, Grekland, Lettland och Litauen.
- Nya hiv-fall med koppling till narkotikainjicering stod för 4,7 % av alla nya anmälningar med känd smittväg under 2024. Samma år stod hiv-fallen i samband med injektionsbruk för över 10 % av de nya anmälningarna i Grekland (24 %), Lettland (15 %), Litauen (15 %), Bulgarien (13 %), Österrike (11 %), Norge (11 %) och Tyskland (10 %).
HCV och HBV
- Aktuella uppskattningar av förekomsten av viremisk eller aktiv HCV-infektion (mätt med hjälp av HCV-RNA) bland personer som injicerar droger och som nyttjar skademinskningsåtgärder är tillgängliga från sex europeiska länder, dock endast på regional nivå. HCV-RNA-prevalensen som härrör från seroprevalensstudier varierade från 5,8 % i Oslo (2024) till 56 % i Tallinn (2022). Mellannivåer noterades i Madrid (20 % under 2022), Budapest (24 % år 2021), Bayern (27 % år 2022) och Stockholm (30 % år 2021).
- Uppskattningarna för HBV-infektion (mätt som förekomst av hepatit B-ytantigen), härledda från de senaste seroprevalensstudierna av personer som injicerar droger, var högst i Ungern (5,8 % 2021), Lettland (5,6 % 2022) och Rumänien (5,6 % 2023).
HAV
- Under 2025 mottog ECDC över 6 500 HAV-fall från följande länder: Tjeckien (2 310), Slovakien (2 482), Ungern (1 548) och Österrike (216).
- De befolkningsgrupper som främst drabbades av utbrottet varierade från land till land. I Österrike och Tjeckien har man observerat ett betydligt högre antal fall bland hemlösa och personer som använder narkotika. Injektionsbruk kopplades till 25 % av fallen i Österrike och till 8 % av fallen i Tjeckien.
- I de fall där uppgifter fanns tillgängliga behövde mellan 41 % (Slovakien) och 80 % (Tjeckien) av personerna i fallen läggas in på sjukhus. Totalt 39 dödsfall rapporterades i samband med utbrottet av hepatit A under 2025.
Ytterligare och mer detaljerad information finns i EUDA:s Narkotikarelaterade infektionssjukdomar: hälsoåtgärder och sociala åtgärder.
Källdata
De data som används för att generera infografik och diagram på denna sida återfinns nedan.
Den fullständiga källdatauppsättningen för Europeisk narkotikarapport 2026, inklusive metadata och metodinformation, finns tillgänglig i vår datakatalog.
En del av dessa data, som används för att ta fram infografik, diagram och liknande element på denna sida, finns nedan.