Kokain – den nuvarande situationen i Europa (Europeisk narkotikarapport 2026)

Thumbnail of the European Drug Report 2026: Cocaine

Kokain är, efter cannabis, den vanligaste olagliga narkotikatypen i Europa. Här kan du ta del av den senaste analysen av kokainsituationen i Europa, inklusive användningsprevalens, efterfrågan på behandling, beslag, pris och renhet, skadeverkningar m.m.

Denna sida ingår i Europeisk narkotikarapport 2026, EUDA:s årliga översikt över narkotikasituationen i Europa.

Senast uppdaterad: 9 juni 2026

Svårstoppat kokaininflöde medför utmaningar för folkhälsan

Kokain är efter cannabis den vanligaste olagliga narkotikatypen i Europa, men prevalensen och användningsmönstren skiljer sig avsevärt mellan olika länder (se Prevalens och mönster för kokainanvändning). Kokain säljs oftast som kokainpulver (en saltform), men förekommer även i form av crack (en fribasform som kan rökas). Den ökande kokaintillgången väcker farhågor om att de hälsomässiga och sociala kostnaderna som kokainanvändningen medför är på väg att öka avsevärt.

Kokain framställs av kokaväxten, som odlas i Sydamerika. Kokain smugglas in i Europa via olika vägar och med olika metoder, men den omfattande smugglingen i kommersiella fraktcontainrar via hamnar säkrar tillgången. I fall där containerhamnar nyttjas av kokainsmugglare dokumenteras höga nivåer av narkotikarelaterad brottslighet såsom korrupt personal, hot och våld. Konkurrensen på kokainmarknaden är en viktig drivkraft för narkotikarelaterad brottslighet som i vissa länder omfattar gängrelaterat våld och mord. Användningen av kokain, och crack i synnerhet, verkar bli allt vanligare, särskilt inom vissa marginaliserade grupper. Den ökade kokaintillgången i Europa är generellt förknippad med hälsorisker samt narkotikarelaterad brottslighet och våld.

Diversifierade smugglingsmetoder säkrar tillgången till kokain

Mängden beslagtaget kokain i EU:s medlemsstater minskade från 419 ton år 2023 till 330 ton 2024. Den ökade kokainproduktionen i Sydamerika ledde dock till att även antalet beslag ökade, vilket tyder på att smugglingsvägarna och -metoderna har förändrats, snarare än att mängden som transporterats till Europa har minskat (se även Europas narkotikasituation 2026). De största beslagna mängderna under 2024 rapporterades i Spanien och Frankrike: i Spanien beslagtogs 124 ton och i Frankrike rapporterades 53,5 ton, som är den största mängden kokain som någonsin beslagtagits i det landet. Samtidigt minskade de beslagtagna mängderna avsevärt i Belgien (med 64 %), Tyskland (med 45 %) och Nederländerna (med 36 %), delvis på grund av stärkta polis- och tullinsatser vid större hamnar.

Smugglarna använder nya metoder för att undvika upptäckt. Det kommer allt fler rapporter om att mindre hamnar utnyttjas och överföringar sker till havs med hjälp av olika typer av fartyg, bemannade och obemannade ytgående undervattensfartyg eller drönare. Dessutom används komplexa fysikaliska och kemiska metoder för att dölja narkotikan. Detta framgår till exempel av nyligen utförda stora beslag till sjöss från handelsfartyg och motorbåtar, samt genom upptäckt av sofistikerat döljande av narkotika i livsmedel som transporteras via flyg (figur 3.1). Tull och brottsbekämpande myndigheter ställs inför allt mer oförutsägbara och uppdelade smugglingsrutter, metoder och gömställen, vilket bidrar till en allt mer krävande arbetsmiljö.

Figur 3.1. Beslag av kokain som smugglats till sjöss och via flyg

Obs! 10 ton kokain som gömts på ett handelsfartyg beslagtas av den spanska nationella polisen, 2026 (till vänster), 4 ton kokain beslagtas i en motorbåt av den spanska skattemyndigheten, Guardia Civil och den nationella polisen, 2024 (i mitten), och 508 kg kokain som gömts i flygfrakt beslagtas av Luxemburgs tull- och skattemyndighet, 2025 (till höger).

Kokainproduktion inom Europa

Olagliga kokainprodukter bearbetas i Europa och flera kokainlaboratorier identifieras och avvecklas varje år, varav vissa är relativt storskaliga (figur 3.2). Kokainproduktionen i Europa sker främst i Nederländerna, men även fem andra EU-medlemsstater rapporterade att de avvecklat bearbetningsanläggningar under 2024. Bland dessa fanns anläggningar för sekundär utvinning av kokain som dolts i andra material (t.ex. plast) på kemisk väg för att undvika upptäckt under kommersiell transport. Kokainbas och kokainpasta smugglas dessutom i stora mängder till Europa för att bearbetas till kokainhydroklorid

Figur 3.2. Stor kokainproduktionsanläggning avvecklad i Spanien, 2024

Obs! Beslag av Guardia Civil.

De kokainrelaterade hälsoproblemen fortsätter att växa

Den stora kokaintillgången har en allt större negativ inverkan på folkhälsan i Europa, och användningen av denna narkotikatyp är fortfarande en viktig aspekt när det gäller förebyggande åtgärder och skademinskningsinsatser. Kokain är den näst vanligaste narkotikatypen som rapporteras av förstagångklienter i specialiserad narkotikabehandling och är fortsatt den substans som oftast rapporteras vid akut narkotikaförgiftning på sjukhusens akutmottagningar. Under 2024 förekom kokain i 27 % av de narkotikarelaterade dödsfallen. Eftersom kokainanvändning kan förvärra hjärt- och kärlproblem är dess bidrag till dödligheten i Europa underskattad. Uppgifter om kokainrester i kommunalt avloppsvatten och andra källor tyder på att den ökande kokaintillgången har haft en bredare geografisk och social spridning. Enligt de europeiska tjänsterna för droginnehållskontroll var kokain den näst vanligaste identifierade substansen 2025. Särskilt oroväckande är användningen av kokain, inklusive crack, bland mer marginaliserade grupper i vissa länder. Injicering av både kokainpulver och crack, antingen ensamt eller tillsammans med heroin, har rapporterats från rum för narkotikaanvändning runtom i Europa. Kokaininjicering har kopplats till lokala utbrott av hiv i fyra europeiska städer under det senaste decenniet (se Injektionsbruk i Europa – den nuvarande situationen).

Behandling av kokainbruk och minskning av de relaterade skadeverkningarna en fortsatt utmaning

Kokainanvändning är förknippad med negativa hälsoeffekter, där de flesta kroniska skadorna är kopplade till intensiv eller långvarig användning och höga doser. Utöver beroendeproblem ökar detta risken för hjärt- och kärlproblem. Kokainanvändning kan utlösa psykos som är relaterad till centralstimulerande medel och det saknas i många fall tjänster där både missbruk och psykisk hälsa behandlas. Regelbunden kokainanvändning och högriskmönster är starkt förknippade med skadliga effekter, inklusive självmord, oavsiktliga skador, mord och hiv/aids. Det är vanligt att kombinera kokain med alkohol och när de två intas samtidigt bildas kokaetylen i kroppen, vilket kan förvärra hälsoriskerna ytterligare.

Det är svårt att behandla personer med kokainrelaterade problem, oavsett om de ägnar sig åt episodisk användning av kokainpulver i sociala sammanhang eller tillhör mer marginaliserade grupper som injicerar kokain eller röker crack. De aktuella beläggen ger stöd för tillämpningen av psykosociala insatser, inklusive kognitiv beteendeterapi och förstärkningsmetoder. Beläggen är dock otillräckliga för att ge stöd för farmakologiska behandlingar. Behandlingen kan vara särskilt besvärlig bland mer marginaliserade grupper och kan kräva integrerade insatser, särskilt om patienterna även har problem med sin psykiska och fysiska hälsa samt missbrukar annan narkotika som opioider eller alkohol, vilket eventuellt förvärras av socioekonomisk utsatthet och osäkra boendeförhållanden. Befintliga skademinskningsåtgärder kan lindra skador som är specifika för respektive intagsmetod vid kokaininjicering och crackrökning. Det krävs dock mer omfattande insatser och större investeringar för att säkerställa att tjänsterna anpassas till de växande behoven i vissa länder.

Viktiga data och trender

Prevalens och mönster för kokainanvändning

  • Enligt undersökningar har 2,5 miljoner personer i åldern 15–34 år (2,5 % i denna åldersgrupp) i Europeiska unionen använt kokain under det senaste året (figur 3.3). Av de 14 europeiska länder som har genomfört undersökningar sedan 2023 har sju rapporterat högre siffror än vid sin föregående jämförbara undersökning och fyra länder ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.
Figur 3.3. Prevalens av kokainanvändning i Europa

Med denna datautforskare kan du se uppgifterna om prevalens för kokainanvändning per återkallelseperiod och åldersintervall. Du kan få tillgång till data per land genom att klicka på kartan eller välja ett land från rullgardinsmenyn.

Anmärkning: De prevalensdata som visas här bygger på allmänna befolkningsundersökningar som lämnats in till EUDA av nationella kontaktpunkter. För de senaste uppgifterna och detaljerad metodologisk information, se 2026 års statistikbulletin: Prevalens av narkotikaanvändning.
Diagram över ett lands senaste uppgifter bygger på studier som genomfördes under perioden 2015–2024.
Uppskattningar av förekomsten bland allmänheten: åldersintervallen är 18–64 och 18–34 för Tyskland, Grekland, Frankrike, Italien och Ungern; 16–64 och 16–34 för Danmark, Estland och Norge; 18–65 och 18–34 för Malta; 17–34 för Sverige.

  • I det europeiska skolundersökningsprojektet för alkohol och narkotika (Espad) från 2024 rapporterade i genomsnitt 2 % av de tillfrågade skolungdomarna i åkdern 15–16 år att de hade använt kokain minst en gång i livet.
  • Mängden kokainrester i kommunalt avloppsvatten ökade i 48 (57 %) av 85 städer från 23 EU-medlemsstater, Norge och Turkiet baserat på uppgifter för både 2025 och 2024. 21 städer (25 %) rapporterade oförändrat läge och 16 städer (19 %) rapporterade en minskning (figur 3.4).
Figur 3.4. Resthalter av kokain i avloppsvatten i utvalda europeiska städer: förändringar under perioden 2024–2025

Genomsnittlig daglig mängd bensoylekgonin i milligram per 1 000 invånare. Provtagningen genomfördes under en vecka mellan mars och maj 2025.
Med beaktande av statistiska fel betraktas värden som avviker med mindre än 10 procent från det tidigare värdet som oförändrade i denna figur.
Källa: Sewage Analysis Core Group Europe (SCORE)
För en fullständig uppsättning uppgifter och analys, se Wastewater analysis and drugs – a European multi-city study.

  • I 2024 års europeiska webbundersökning om narkotika, som är en icke-representativ undersökning av personer som använder narkotika, uppgav 29 % av de svarande (boende i EU eller Norge) att de hade använt kokainpulver, crack eller bådadera under de senaste 12 månaderna. Blandbruk rapporterades av 96 % av dem som använde kokainpulver.
  • Vid en analys av 3 256 använda sprutor utförd av Escape-nätverket i 21 städer i 14 EU-medlemsstater och Norge under 2024 fann man kokainrester i mer än hälften av sprutorna i 10 städer: Thessaloniki (95 %), Barcelona (94 %), Limerick (91 %), Split (87 %), Dublin (70 %), Madrid (69 %), Cork (69 %), Volos (68 %), Köln (62 %) och Aten (61 %).

Inledd behandling för kokainanvändning

  • Kokain var den näst vanligaste problemdrogen bland personer som för första gången påbörjade specialistvård för narkotikaberoende under 2024, vilket uppgavs av uppskattningsvis 37 000 klienter eller 25 % av alla förstagångsklienter (figur 3.5).
  • Antalet klienter som påbörjade behandling för kokainrelaterade problem för första gången ökade med 39 % mellan 2018 och 2024.
  • Det tar i genomsnitt 14 år från det att kokainpulver används för första gången (12 år för crack), vilket i genomsnitt sker vid 22 års ålder, fram till att missbrukaren får sin första behandlingen för kokainrelaterade problem (vilket i genomsnitt sker vid 36 års ålder) (figur 3.5).
  • Mindre än 2 % av de förstagångsklienter som sökte hjälp för sitt kokainmissbruk under 2024 angav injektion som främsta administreringsväg.

Påbörjad vård för crackanvändning

  • Endast fem EU-medlemsstater stod för 85 % av de uppskattningsvis 11 400 behandlingsstarterna för crackanvändning under 2024 (9 900 under 2023), varav 4 300 sökte hjälp för första gången (figur 3.5).
  • Antalet förstagångsklienter som sökte hjälp med crack som primärdrog ökade med 53 %, från 2 800 personer under 2018 till 4 300 under 2024.
  • Nästan en fjärdedel av dem som påbörjar behandling för crackmissbruk är kvinnor (23 % under 2024).
  • EUDA samlade in data från rum för narkotikaanvändning från 15 städer i 12 EU-medlemsstater och Norge. Under första halvåret 2025 rapporterades pulverkokainanvändning i 10 städer i 8 länder, medan crackanvändning rapporterades i 12 städer i 9 länder. Crack intogs främst genom rökning, medan pulverkokain främst intogs genom injicering. Injicering utgjorde en mindre andel (4–20 %) av crackanvändningen i rum för narkotikaanvändning med tillåten rökning i fyra städer i tre EU-medlemsstater. Injiceringen omfattade dock samtliga fall i två städer i två länder där rummen för narkotikaanvändning inte tillät rökning.
Figur 3.5. Personer som påbörjar behandling för kokainanvändning

Anmärkning: Utöver trender avser uppgifterna alla som inledde behandling och uppgav kokain som primärdrog – 2024 eller senaste tillgängliga år. Trenderna för förstagångsklienter bygger på uppgifter från 26 länder. Endast länder med data för minst sex av de sju åren ingår i trendanalysen. Saknade värden interpoleras från närliggande år. På grund av störningar i tjänsterna till följd av covid-19 bör uppgifterna för 2020, 2021 och 2022 tolkas med försiktighet. Saknade data tilldelades värden från föregående år för Spanien och Frankrike (2024) och Tyskland (2019).

Skador i samband med kokainanvändning

  • Kokain var den vanligaste narkotikatypen i rapporterna från kontrollsjukhus i nätverket Euro-DEN Plus under 2024 och nämndes i 26 % (1 374) av alla intagningar som gällde akut narkotikaförgiftning.
  • Genomsnittsåldern av de inskrivna var 33 år och 79 % av dem var män.
  • Sex kontrollsjukhus i nätverket Euro-DEN Plus rapporterade en ökning av antalet fall där kokain förekom under 2024 jämfört med 2023, medan åtta rapporterade en minskning (figur 3.6).
Figur 3.6. Trender i antalet kokainrelaterade fall på kontrollsjukhus i nätverket Euro-DEN Plus, 2023 till 2024

Uppgiftskälla: Euro-DEN Plus-nätverket.

Anmärkning: Värden som avviker mindre än 10 procent från det tidigare värdet betraktas som oförändrade. Endast de center som rapporterat minst 20 fall per år ingår i statistiken.

I Bratislava, Bukarest, Gdansk och Riga rapporterades tio eller färre kokainrelaterade fall under 2024, vilket gör det svårt att jämföra siffrorna mellan olika år. För de senaste uppgifterna och detaljerad metodologisk information, se följande: Euro-DEN:s datautforskare.

  • Bland de 20 europeiska länder som lämnade uppgifter för båda åren förekom kokain i ungefär en fjärdedel (1 133 eller 27 %) av de narkotikarelaterade dödsfallen under 2024 (1 053 eller 26 % 2023).
  • De flesta kokainrelaterade dödsfallen var förknippade med blandbruk (figur 3.7).
Figur 3.7. Förgiftning efter blandbruk i samband med narkotikarelaterade dödsfall där kokain förekommit, 2024 (eller senaste tillgängliga år)
 

Anmärkning: Uppgifter om fall där kokain varit inblandat, hämtade från särskilda dödsfallsregister. Länderna sorteras i fallande ordning efter andelen fall där kokain förekommer ensamt. På landsetiketten står N för det totala antalet narkotikarelaterade dödsfall, och den totala andelen som rör kokain anges i procent. Endast länder med minst 20 kokainrelaterade fall ingår. För de länder där uppgifter för 2024 inte fanns tillgängliga anges vilket år uppgifterna avser. För Frankrike redovisas endast de substanser som berörs, medan alla omnämnanden redovisas för övriga länder.

Uppgifter om kokainmarknaden

  • Under 2024 rapporterade EU:s medlemsstater 97 000 beslag av kokain, som totalt uppgick till 330 ton (419 ton under 2023). Spanien (124 ton), Frankrike (53,5 ton) och Belgien (44,6 ton) stod tillsammans för 67 % av den totala beslagtagna mängden (figur 3.8). Dessutom rapporterades betydande mängder från Nederländerna (37,6 ton), Tyskland (23,8 ton), Portugal (23 ton), Italien (11 ton), Irland (3,3 ton) och Turkiet (2,5 ton).
  • Kokainets genomsnittliga renhet på användarnivå var 48–92 % i Europa under 2024, där hälften av länderna rapporterade en genomsnittlig renhet på 64–75 %. Priset på kokain på slutkundsnivå har minskat under det senaste årtiondet, medan trenden för kokainets renhet har varit uppåtgående. Under 2024 nådde det en renhetsgrad som var 44 % högre än för indexåret 2014 (figur 3.8).
Figur 3.8. Kokainmarknaden i Europa
 

EU + 2 avser EU:s medlemsstater plus Norge och Turkiet.

Pris och renhetsgrad: nationella medelvärden – minimum, maximum och kvartilavstånd. Länderna varierar efter indikator.

  • Under 2024 avvecklade sex EU-medlemsstater minst 42 anläggningar för kokainproduktion (34 under 2023). Ytterligare en anläggning avvecklades i Turkiet. Under 2024 beslagtogs betydligt mindre kaliumpermanganat, som är en viktig kemikalie vid kokainproduktion, nämligen 17 kg jämfört med 2,1 ton under 2023. Däremot ökade beslagen av kokaininblandningsämnet prokain kraftigt till 7,3 ton under 2024 (130 kg under 2023).
  • Under 2024 rapporterades kokain i 102 000 användnings- eller innehavsbrott, vilket motsvarar ungefär 14 % av alla sådana brott där narkotikatypen är känd.
  • Under 2025 uppmättes en renhetsgrad på 80 % eller högre i ca 65 % (50 % under 2024) av de kokainprover som analyserades vid nio tjänster för droginnehållskontroll i fem EU-medlemsstater. Samma myndigheter rapporterade koffein (5 % av proverna), prokain och fenacetin (4 % vardera) samt levamisol (3 %) som de vanligast förekommande inblandningsämnena.

Se även EU:s narkotikamarknad: Kokain och Centralstimulerande medel: hälsoåtgärder och sociala åtgärder.

Källdata

De data som används för att generera infografik och diagram på denna sida återfinns nedan.

Den fullständiga källdatauppsättningen för Europeisk narkotikarapport 2026, inklusive metadata och metodinformation, finns tillgänglig i vår datakatalog.

En del av dessa data, som används för att ta fram infografik, diagram och liknande element på denna sida, finns nedan.

Tabeller med uppgifter om prevalens av narkotikaanvändning, inklusive allmänna befolkningsundersökningar och analyser av avloppsvatten (alla substanser)

Andra datatabeller, däribland sådana som är specifika för kokain

 


Top