Starka syntetiska substanser, nya drogblandningar och förändrade användningsmönster utgör ett växande hot i Europa. Detta är några av de frågor som tas upp i dag av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) vid lanseringen av Europeisk narkotikarapport 2024: Trender och utveckling (1).
Tillgången till narkotika är fortsatt stor i Europa, där marknaden erbjuder en mängd olika produkter. Personer som använder narkotika utsätts nu för en större variation av psykoaktiva substanser, ofta med hög styrka och renhet, eller i nya former, blandningar och kombinationer. Eftersom produkter ibland säljs på ett vilseledande sätt kan användarna vara omedvetna om vad de tar och utsättas för större hälsorisker, inklusive potentiellt dödliga förgiftningar.
I rapporten lyfts oron för starka syntetiska opioider, ibland sålda på ett vilseledande sätt eller blandade med läkemedel och andra droger, MDMA utspädd med syntetiska katinoner, och cannabisprodukter utspädda med syntetiska cannabinoider. I slutet av 2023 övervakade EMCDDA mer än 950 nya psykoaktiva substanser. Av dessa rapporterades 26 för första gången i Europa det året.
Ett viktigt budskap i årets rapport är att ”blandbruk” – dvs. användning av två eller flera psykoaktiva substanser samtidigt eller i följd – är vanligt i Europa i dag. Oavsett om det handlar om att använda bensodiazepiner med opioider, eller kokain med alkohol, kan detta mönster av narkotikaanvändning öka hälsoriskerna och försvåra insatserna (för att t.ex. agera mot överdoser). Dessa utmaningar kompliceras ytterligare när narkotikablandningar används omedvetet.
I rapporten konstateras följande: ”En av de utmaningar som narkotikaövervakningen står inför under 2024 är att få en djupare förståelse för vilken narkotika som faktiskt används och i vilka kombinationer.” Prioriteringarna för den nya myndigheten, Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA), som inleder sin verksamhet den 2 juli, kommer att omfatta förbättrad övervakning av mönster för blandbruk och förståelse av vad som utgör effektiva insatser för prevention, behandling och skademinskning (2). Myndigheten kommer också att stärka sin analytiska kapacitet genom ett EU-nätverk av forensiska och toxikologiska laboratorier.
”Den europeiska narkotikamarknaden är snabbföränderlig, vilket underblåser våld och korruption. Och flödet av olaglig narkotika till Europa går framför allt genom våra hamnar. Därför har vi bildat en europeisk hamnallians för att stärka våra logistiknavs motståndskraft mot de hot som den organiserade brottsligheten utgör. Det krävs ett nätverk för att bekämpa ett nätverk. Samtidigt fortsätter nya droger och hot att dyka upp. Och det är därför vi har utrustat vår narkotikamyndighet med större befogenheter och resurser. Narkotikamyndigheten gör ett mycket viktigt jobb genom att varna oss för spridningen av och farorna med narkotika. Den europeiska narkotikarapporten är en viktig källa för beslutsfattarna. Vi måste vara vaksamma och vi måste vara förberedda”, säger Ylva Johansson, EU:s kommissionär med ansvar för inrikes frågor.
Europas växande opioidproblem: nitazener, ett framväxande hot
Heroin är fortfarande den vanligaste olagliga opioiden i Europa och står för en betydande del av de hälsoproblem som förknippas med olaglig narkotikaanvändning. Europas opioidmarknad blir dock alltmer komplex och innehåller en mängd olika substanser, inklusive syntetiska opioider. Jämfört med Nordamerika spelar syntetiska opioider en relativt liten roll på Europas narkotikamarknad överlag, men de har en framträdande roll på opioidmarknaden i de baltiska länderna. Det finns också en växande oro för användningen av dem i vissa andra EU-medlemsstater.
Totalt har 81 nya syntetiska opioider dykt upp på den europeiska narkotikamarknaden sedan 2009. Dessa är ofta mycket starka och medför en stor risk för förgiftning och död. År 2023 var sex av de sju nya syntetiska opioider som för första gången rapporterades till EU:s system för tidig varning (EWS) nitazener. Detta var det högsta antal nitazener som rapporterades under ett enda år, med totalt 16 upptäckta i Europa sedan 2019.
Nitazener säljs ibland som ”syntetiskt heroin” och har upptäckts i förfalskade läkemedel på narkotikamarknaden. Under 2023 kopplades nitazener till en kraftig ökning av antalet dödsfall i Estland och Lettland och med lokala förgiftningsutbrott i Frankrike och Irland. Utanför EU har de kopplats till överdoser av narkotika i Australien, Nordamerika och Storbritannien. För närvarande är det inte säkert att nitazener och liknande ämnen upptäcks i rutinmässiga toxikologiska undersökningar vid obduktioner i vissa länder, så det kan finnas ett visst mörkertal i fråga om relaterade dödsfall. Nya syntetiska opioider har påträffats i olika blandningar som innehåller nya bensodiazepiner eller det lugnande djurläkemedlet xylazin. Dessa kombinationer, som kallas ”benzo-dope” respektive ”tranq-dope”, har kopplats till förgiftningar och även dödsfall i Nordamerika.
Det mesta heroin som används i Europa kommer från Afghanistan, där talibanerna i april 2022 införde ett förbud mot odling av opiumvallmo och opiumproduktion. De senaste uppgifterna från FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå för 2023 visar att odlingen och den olagliga opiumproduktionen i landet har minskat med uppskattningsvis 95 procent jämfört med 2022. För närvarande är det svårt att förutse hur den europeiska heroinmarknaden kommer att påverkas av förbudet. Det finns belägg för att det fortfarande finns stora lager av opium i Afghanistan, vilket kan förklara varför det hittills inte har kommit några starka signaler om störningar i heroinflödena till EU. Det finns dock en oro för att en framtida brist på heroin skulle kunna leda till att luckorna på marknaden ersätts med starka syntetiska opioider eller syntetiska centralstimulerande medel. Detta skulle kunna få stora negativa effekter på folkhälsan och säkerheten.
I rapporten understryks behovet av att Europa stärker sin beredskap för eventuella förändringar på marknaden genom att säkerställa tillräcklig prevention och behandling, inklusive tillgång till läkemedel med opioidagonister och skadereducerande tjänster, samt tillräckliga leveranser av naloxon, det läkemedel som häver överdoser. Att ha beredskaps- och kommunikationsplaner som omfattar flera myndigheter kan också bidra till att stärka beredskapen för plötslig uppkomst av mycket starka substanser på narkotikamarknaden i EU.
”I årets Europeisk narkotikarapport lyfter vi fram de växande utmaningarna med en mycket komplex och snabbt föränderlig narkotikamarknad, där etablerade olagliga droger är allmänt tillgängliga och kraftfulla nya syntetiska substanser fortsätter att uppkomma. Vi understryker hur en utbredd användning av flera olika substanser leder till en rad hälsorisker, särskilt när narkotikablandningar används omedvetet. Vi reflekterar också idag över potentiella framtida problem inom narkotikaområdet och behovet av att vara bättre förberedda för att möta dem. Det gläder mig därför att kunna meddela att vi, som Europeiska unionens nya narkotikamyndighet, kommer att få ett starkare mandat att förutse framtida nya hot och trender, i realtid varna för nya risker för hälsa och säkerhet, hjälpa EU och medlemsstaterna att reagera och lära av erfarenheterna för att anpassa och förbättra våra narkotikastrategier och insatser”, säger EMCDDA:s direktör Alexis Goosdeel .
Rekordstora kokainbeslag för sjätte året i rad: påverkan på folkhälsan
För sjätte året i rad beslagtog EU:s medlemsstater rekordstora mängder kokain, på sammanlagt 323 ton under 2022 (303 ton under 2021). De europeiska beslagen överstiger nu dem som görs i USA, som historiskt sett har betraktats som världens största kokainmarknad. Belgien (111 ton), Spanien (58,3 ton) och Nederländerna (51,5 ton) står för 68 procent av den totala beslagtagna mängden, vilket återspeglar narkotikasmugglarnas konsekventa inriktning på logistiska leveranskedjor. Under 2023 rapporterade Spanien sitt största enskilda beslag av kokain någonsin (9,5 ton), som dolts i bananleveranser från Ecuador.
Smuggling av stora mängder kokain i sjöfartscontainrar via Europas kusthamnar är fortfarande en betydande faktor för den stora tillgången till narkotikan i regionen. Nya uppgifter från hamnen i Antwerpen visar att den mängd kokain som beslagtogs där 2023 ökade till 116 ton (från 110 ton 2022). I takt med att brottsbekämpningen intensifieras riktar organiserade kriminella grupper också in sig på mindre hamnar, både i EU-länderna och i de länder som gränsar till EU, vilka kan vara mer sårbara för narkotikasmuggling. Som en återspegling av detta rapporterade vissa nordeuropeiska länder, däribland Sverige och Norge, rekordstora beslag av kokain i hamnar under 2023.
Som en del av EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet syftar den nya europeiska hamnalliansen (2024), ett offentlig-privat partnerskap, till att stärka hamnarnas motståndskraft och intensifiera kampen mot narkotikahandel och kriminell infiltration. Organiserade kriminella grupper försörjer också de europeiska användarmarknaderna genom att bearbeta olagliga kokainprodukter i flera EU-länder, och 39 kokainlaboratorier rapporterades ha avvecklats under 2022 (34 under 2021).
Det finns tecken på att den stora tillgången på kokain i Europa har en allt mer negativ inverkan på folkhälsan. Det är den näst vanligaste olagliga drog som rapporteras både av dem som inleder narkotikabehandling för första gången (29 000 år 2022) och av dem som kommer till akutmottagningar på sjukhus (anges i 28 procent av fallen av akut narkotikaförgiftning på Euro-DEN Plus-kontrollsjukhusen 2022). Tillgängliga uppgifter tyder på att drogen också förekom i omkring en femtedel av de rapporterade dödsfallen till följd av överdosering under 2022, ofta tillsammans med andra substanser. Eftersom kokainanvändning kan öka risken för hjärt- och kärlproblem och andra hälsoproblem är det troligt att dess totala bidrag till narkotikarelaterad dödlighet i Europa inte är tillräckligt erkänt.
Kokain är Europas vanligaste olagliga centralstimulerande medel och användes av omkring 1,4 procent (4 miljoner) av Europas vuxna (15–64 år) under det senaste året. Information tyder på att kokain blir allt mer tillgängligt i Europa, med en bredare geografisk och social spridning. Den senaste analysen av avloppsvatten visade att 49 av de 72 städer som hade uppgifter för 2022 och 2023 rapporterade en ökning av kokainrester. Särskilt oroväckande är att användningen av kokain tycks bli allt vanligare i mer utsatta eller marginaliserade grupper i vissa länder. Både injicering av kokain och användning av crack rapporteras i ett ökande antal länder. Centralstimulerande medel, som kokain, är förknippade med en högre injektionsfrekvens och har varit en bidragande orsak till lokala utbrott av hiv bland personer som injicerar droger i ett antal europeiska städer under det senaste årtiondet.
Föränderliga cannabismarknader skapar nya utmaningar för narkotikapolitiken
Utvecklingen på cannabismarknaden skapar nya utmaningar för hur länderna reagerar på den vanligaste olagliga drogen i Europa. Den genomsnittliga THC-halten i hasch har fördubblats under de senaste 10 åren och fortsätter att öka (22,8 procent år 2022), medan halten i marijuana i stort sett har varit stabil. Och det finns nu allt fler olika cannabisprodukter, däribland extrakt med hög styrka och ätbara produkter. Det finns också rapporter om att vissa produkter som säljs på den olagliga marknaden som cannabis kan ha blandats ut med starka syntetiska cannabinoider.
År 2023 mottog EU:s system för tidig varning rapporter om nio nya cannabinoider, varav fyra var semisyntetiska. Den halvsyntetiska cannabinoid som upptäcks oftast är hexahydrocannabinol (HHC), som 2022 var den första av dessa substanser som rapporterades i Europa. Kunskapen om dessa substansers effekter på människor är begränsad, men det har rapporterats om förgiftningar, även bland barn som hade fått i sig ätbara produkter som innehöll HHC. Från och med mars 2024 hade HHC listats som en kontrollerad drog i minst 18 EU-medlemsstater.
Omkring 8 procent (22,8 miljoner) av Europas vuxna (15–64 år) beräknas ha använt cannabis under det senaste året, och prevalensen har ökat till 15 procent (15,1 miljoner) bland unga vuxna (15–34 år). Uppskattningsvis 92 000 personer påbörjade specialiserad narkotikabehandling för problem kopplade till cannabisanvändning under 2022, vilket motsvarar omkring en tredjedel (36 procent) av alla personer i behandling. Cannabis var också den substans som oftast rapporterades av sjukhusnätverket Euro-DEN Plus under 2022, och förekom i 29 procent av fallen av akut narkotikaförgiftning (25 procent under 2021).
Cannabisanvändning kan orsaka eller förvärra en rad fysiska och psykiska hälsoproblem, bland annat kroniska respiratoriska symtom, beroende och psykotiska symtom. Med tanke på marknadens komplexitet och de olika produkter som finns tillgängliga är det en utmaning att bedöma risken för skador på grund av cannabisanvändning. Det behövs mer forskning om de specifika utmaningar som personer som använder cannabis står inför för att kunna identifiera de mest effektiva behandlingsalternativen. Psykologiska behandlingar erbjuds ofta personer med cannabisrelaterade problem och digitala hälsoinsatser (online) blir allt mer tillgängliga.
Fem EU-medlemsstater (Luxemburg, Malta, Nederländerna, Tjeckien och Tyskland) samt Schweiz har ändrat, eller planerar att ändra, sin inställning till användning av och tillgång till cannabis för rekreationsändamål. Dessa förändringar – som omfattar odling i hemmet, icke-vinstdrivande odlingsklubbar och cannabisanvändning i privata sammanhang – beskrivs i rapporten, som också understryker behovet av att investera i övervakning och utvärdering för att fullt ut förstå deras påverkan på folkhälsan och säkerheten (3).
”Detta är den sista europeiska narkotikarapport som EMCDDA offentliggör innan byrån omvandlas till Europeiska unionens narkotikamyndighet nästa månad. Denna senaste analys visar hur mycket narkotikaproblemet har förändrats sedan den första rapporten för cirka 30 år sedan och varför byrån har fått ett bredare mandat. Jag vill berömma EMCDDA för det enorma värde som byrån har gett sina intressenter genom åren. Jag är övertygad om att den i sin nya form kommer att ge ännu mer värde för dem som arbetar på narkotikaområdet när de tar itu med orsakerna till och konsekvenserna av narkotikaanvändning”, sammanfattar Franz Pietsch, EMCDDA:s styrelseordförande.
