Snabba förändringar på EU:s narkotikamarknad skapar nya hälso- och säkerhetsrisker och utmanar regionens förmåga att vidta åtgärder. Varningen kommer från Europeiska unionens narkotikabyrå (EUDA) i dess Europeisk narkotikarapport 2025: Trender och utveckling, som släpps i dag (1). På grundval av uppgifter från 29 länder (EU-27, Norge och Turkiet) belyser denna årliga översikt de senaste trenderna och framväxande hot.
Rapporten, nu i sin 30:e upplaga, ger underlag för utformningen av narkotikapolitik och narkotikapraxis. Den visar hur EU:s narkotikamarknad fortsätter att utvecklas i en situation där både leverantörer och användare anpassar sig till geopolitisk instabilitet, globalisering och tekniska framsteg. Den varnar också för de risker för folkhälsan som följer med tillgången till och användningen av ett allt mer varierat urval av substanser, som ofta har hög styrka och renhetsgrad. Användningen av flera substanser fortsätter att vara ett problem, vilket försvårar tillhandahållandet av effektiva tjänster för förebyggande, behandling och skademinskning.
EUDA stöder EU och dess medlemsstater i arbetet med att förutse och hantera nya narkotikarelaterade utmaningar. Detta sker via en rad nya tjänster, bland annat riktade varningar, snabba hotbedömningar, spårning av prekursorer och djupgående kriminaltekniska och toxikologiska analyser. Några av de framväxande hot som lyfts fram i rapporten – och som kräver medlemsstaternas beredskap – är syntetiska katinoner, mycket starka syntetiska opioider och potenta cannabisprodukter.
Den europeiska marknaden för centralstimulerande medel: katinoner vinner mark
Rapporten belyser den ökade tillgången på syntetiska katinoner, vilket återspeglas i ”import och beslag utan motstycke”. Dessa substanser är syntetiska centralstimulerande medel som kemiskt liknar katinon, den aktiva ingrediensen i kat. Totalt rapporterades minst 37 ton syntetiska katinoner under 2023 (27 ton under 2022 och 4,5 ton under 2021). Merparten av dessa gällde ett litet antal bulkförsändelser som importerades från Indien, främst via Nederländerna.
I EU:s system för tidig varning (EWS) om nya psykoaktiva substanser identifierades sju nya syntetiska katinoner under 2024, vilket innebär att det totala antalet sådana substanser som övervakas i Europa uppgick till 178. EUDA har nyligen genomfört riskbedömningar av tre nya syntetiska katinoner: 2-metylmetikatinon (2-MMC), 4-bromomekatinon (4-BMC) och N-etylnorpentedron (NEP). I januari 2025 hade byrån också för första gången på EU-nivå riskbedömt åtta prekursorer som används för att producera syntetiska katinoner.
Även om oavsiktlig användning av syntetiska katinoner i narkotikablandningar och tabletter fortfarande är ett problem, köper användarna också dessa substanser avsiktligt som sitt val av stimulerande medel. Den ökande förekomsten av syntetiska katinoner återspeglas också i behandlingsdata: fallen av inledd behandling ökade bland de länder som rapporterade dessa uppgifter (425 klienter under 2018 till 1 930 under 2023).
Under 2023 avvecklades 53 produktionsanläggningar för syntetisk katinon i EU (29 stycken under 2022), varav några var storskaliga, främst i Polen. Detta är ett exempel som illustrerar den betydande intensifieringen av narkotikaproduktionen i Europa. År 2023 avvecklade myndigheterna produktionsanläggningar i hela Europa, däribland 250 för metamfetamin, 93 för amfetamin, 36 för MDMA och 34 för kokain.
Nya syntetiska opioider: nitazener utgör risk för dödliga förgiftningar
EUDA uppskattar att 7 500 narkotikarelaterade dödsfall inträffade under 2023 (en ökning från cirka 7 100 under 2022), främst orsakade av opioider i kombination med andra substanser. Europas opioidmarknad fortsätter att utvecklas, och olika ämnen utöver heroin finns nu tillgängliga. Nya syntetiska opioider (syntetiska substanser som verkar på opioidreceptorerna i hjärnan, med effekter som i stort sett liknar heroin) spelar en relativt liten roll på den europeiska narkotikamarknaden som helhet. De har emellertid en framträdande plats i de baltiska länderna. Farhågor kring användningen av dem ökar också i vissa andra EU-medlemsstater. Under 2024 utfärdade EUDA en uppmaning om att vidta åtgärder till EU:s partner och medlemsstater med en tillrådan om att förena sig mot det växande hot som nya syntetiska opioider utgör.
Totalt har 88 nya syntetiska opioider dykt upp på den europeiska marknaden sedan 2009. Dessa är ofta mycket starka och medför en betydande risk för förgiftning och död. Under 2024 var alla de sju nya syntetiska opioider som formellt anmäldes till EU:s system för tidig varning nitazener. Hittills står 22 nitazener under övervakning i Europa. I en nyligen genomförd pilothotbedömning av EUDA, med fokus på nya syntetiska opioider i Baltikum, konstaterades att nitazener stod för en betydande andel av dödsfallen på grund av överdos i Estland och Lettland. Under 2024 rapporterade minst sju EU-medlemsstater och Norge skador kopplade till nitazener.
Rapporten belyser den ökande tillgängligheten i Europa av falska läkemedel som innehåller nitazener, som vanligtvis efterliknar lagliga receptbelagda läkemedel (t.ex. oxikodon, bensodiazepiner). Detta väcker farhågor om att dessa produkter kan komma att användas av ett bredare spektrum av användare, inklusive ungdomar. På grund av den höga styrkan hos nitazener utgör dessa falska läkemedel en betydande risk för allvarlig förgiftning och överdosering. En av de viktigaste åtgärderna vid opioidrelaterade överdoser är administrering av naloxon av sjukvårdspersonal eller som en del av naloxonprogram. Ett växande antal länder rapporterar att de erbjuder naloxonprogram (femton EU-medlemsstater under 2023, och ytterligare tre inledde pilotprogram under 2024).
Kinas kontroll över 10 nitazener kan styra marknaden bort från nitazener (t.ex. metonitazen, protonitazen) till nya derivat eller alternativa opioidfamiljer. År 2024 identifierades ämnen från ”orfinfamiljen” (t.ex. cyklorfin och spiroklorfin) genom systemet för tidig varning, vilket understryker behovet av noggrann övervakning.
Det har spekulerats i att en framtida minskning av tillgången till heroin i Europa, till följd av talibanernas förbud mot odling av opiumvallmo och opiumproduktion i Afghanistan, potentiellt skulle kunna leda till att marknadsluckor i Europa fylls av syntetiska opioider. Det är också möjligt att centralstimulerande medel, såsom kokain och syntetiska katinoner, börjar användas som ersättning för heroin. I rapporten anges att ”mot bakgrund av osäkerheten måste Europa förbättra sin beredskap för att hantera potentiella utmaningar som uppstår till följd av en sådan marknadsförändring”.
Potenta cannabisprodukter och bredare tillgång till halvsyntetiska cannabinoider
Utvecklingen på cannabismarknaden skapar nya utmaningar för hur länder ska hantera Europas vanligaste typ av narkotika – 24 miljoner vuxna européer (15–64 år) beräknas ha använt cannabis under det senaste året. Den genomsnittliga THC-halten i hasch har fördubblats under det senaste årtiondet till 23 procent under 2023, vilket är mer än dubbelt så mycket som i marijuana (stabilt på 11 procent). Utvärderingen av cannabisrelaterade hälsorisker kompliceras i dag av det bredare utbudet av tillgängliga produkter, inklusive högpotenta extrakt och ätbara produkter.
Vissa produkter som säljs som cannabis på den olagliga marknaden kan ha manipulerats med starka nya syntetiska cannabinoider, utan användarnas vetskap. Dessa ämnen efterliknar effekterna av THC, den huvudsakliga psykoaktiva ingrediensen i cannabis (och verkar på samma receptorer i hjärnan). Kinas kontroller av syntetiska cannabinoider under 2021 har gjort dessa mindre tillgängliga i Europa. Det har dock skett en ökning av tillgången på halvsyntetiska cannabinoider (som kan framställas av CBD, en annan ingrediens i cannabis), såsom hexahydrokannabinol (HHC), som nyligen ställts under internationell kontroll. Av de 20 nya cannabinoider som upptäcktes via systemet för tidig varning var 18 semisyntetiska under 2024. I juni 2024 rapporterade Ungern ett utbrott av 30 akuta icke-dödliga förgiftningar kopplade till ”gummies” som innehåller potenta halvsyntetiska cannabinoider.
På den politiska fronten har ett antal EU-medlemsstater (t.ex. Tyskland, Luxemburg, Malta och Nederländerna) ändrat, eller planerar att ändra, sin inställning till rekreationell användning av och tillgång till cannabis. Dessa ändringar omfattar nya bestämmelser om hemodling, icke-vinstdrivande odlingsklubbar och cannabisanvändning i privat regi. EUDA framhåller behovet av att övervaka och utvärdera denna utveckling för att fullt ut förstå dess inverkan på folkhälsan, säkerheten, tryggheten och den inre marknaden.
Kokain: ökande hälsorisker och hög tillgänglighet
Kokain är Europas vanligaste illegala centralstimulerande medel och användes av omkring 4,6 miljoner av Europas vuxna (15–64 år) under det senaste året. Det finns en ökande oro över dess negativa inverkan på folkhälsan. Kokain är den näst vanligaste typ av narkotika som rapporteras av dem som påbörjar missbruksbehandling för första gången (35 000 år 2023 jämfört med 31 500 år 2022). Uppgifter från kontrollsjukhus i nätverket Euro-DEN Plus under 2023 tyder på att kokain var den substans som oftast rapporterades av dem som besökte sjukhusens akutavdelningar – och anges i 25 procent (1 695) av alla fall av akut narkotikaförgiftning. Både injicering av kokain och användning av crack rapporteras i ett ökande antal länder. Under 2023 beräknades antalet crackrelaterade behandlingar uppgå till 9 900 (8 100 under 2022).
Uppgifterna om beslag bekräftar att tillgången på kokain i Europa fortfarande är hög. För sjätte året i rad gjorde EU:s medlemsstater rekordstora beslag av kokain, vilka uppgick till sammanlagt 419 ton under 2023 (323 ton under 2022). Belgien (123 ton), Spanien (118 ton) och Nederländerna (59 ton) stod för nästan tre fjärdedelar (72 %) av den totala beslagtagna mängden, vilket understryker deras roll som viktiga införselpunkter för den kokain som smugglas in i Europa (preliminära uppgifter för 2024 tyder på att situationen håller på att förändras). Även andra länder har börjat framträda som införselplatser, till exempel Tyskland (43 ton), Frankrike (23 ton) och Portugal (22 ton).
Stora beslag i Europas hamnar visar hur narkotikahandlare fortsätter att utnyttja kommersiella leveranskedjor. Under 2024 rapporterade Spanien sitt största beslag någonsin av kokain i en enda sändning (13 ton), som gömts bland bananer med ursprung i Ecuador. Inom ramen för EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet syftar den europeiska hamnalliansen till att stärka hamnarnas motståndskraft mot narkotikahandel och kriminell infiltration.
Konkurrensen på narkotikamarknaden driver på den kokainrelaterade brottsligheten, inklusive gängrelaterade våldshandlingar och mord. Under 2024 utfärdade EUDA en uppmaning till åtgärder för att bryta cirkeln av narkotikarelaterat våld, efter den första europeiska konferensen på ämnet. Detta underströk det brådskande behovet av sektorsöverskridande samarbete för att säkerställa ett säkrare och tryggare Europa.
Det finns tecken på att den stadigt ökande tillgången på kokain i EU under de senaste åren påverkar kokainanvändningen, vilket framgår av flera datakällor, t.ex. analys av avloppsvatten. Kokainresterna i det kommunala avloppsvattnet ökade i över hälften av städerna enligt uppgifter för 2023 och 2024. Med tanke på att det beräknade tidsintervallet mellan den första kokainanvändningen och den första efterfrågan på behandling är cirka 13 år kan den ökade tillgången leda till ett ökat behov av behandling under de kommande åren. Detta kräver en brådskande bedömning av EU-medlemsstaternas insatskapacitet inför en potentiell ökning av efterfrågan på behandling.
Att stärka EU:s beredskap på narkotikaområdet: nya EUDA-tjänster
För att stödja Europas beredskap inför de alltmer komplexa narkotikaproblemen håller EUDA på att utveckla en ny uppsättning integrerade tjänster (2). Dessa är inriktade på fyra huvudområden: att förutse nya narkotikarelaterade utmaningar och deras konsekvenser, att i realtid varna för nya narkotikarelaterade risker och hot, att hjälpa EU och dess medlemsstater att stärka sina insatser samt att underlätta kunskapsutbyte och lärande inom hela EU för en evidensbaserad narkotikapolitik och evidensbaserade insatser.
Nya initiativ – t.ex. ett europeiskt system för narkotikavarning och ett system för bedömning av hälso- och säkerhetshot håller på att utvecklas för att förbättra varningssystemen och situationsmedvetenheten. Samtidigt kommer ett europeiskt nätverk av forensiska och toxikologiska laboratorier att analysera narkotikaprover, utbilda experter och utbyta information om ny utveckling, t.ex. hot från nya syntetiska opioider. Byrån har också en ny roll när det gäller att samla in och analysera information om narkotikaprekursorer och om avledning och olaglig handel med narkotikaprekursorer, så att den kan underrätta medlemsstaterna om nya upptäckter och stödja Europeiska kommissionen med vetenskapliga uppgifter. Tillsammans kommer dessa insatser att utgöra en stark grund för en mer motståndskraftig europeisk insats mot narkotika.
