Narkotikarelaterade infektionssjukdomar – den nuvarande situationen i Europa (Europeisk narkotikarapport 2024)

Personer som injicerar droger riskerar att smittas av infektioner genom att de delar injiceringsutrustning med andra. På den här sidan hittar du den senaste analysen av narkotikarelaterade infektionssjukdomar i Europa, inklusive nyckeluppgifter om infektioner med hiv och hepatit B- och C-virus.

Denna sida ingår i Europeisk narkotikarapport 2024, EMCDDA:s årliga översikt över narkotikasituationen i Europa.

Table of contents/Search

Table of contents/Search

Search within the book

Operator

Any match

Exact term match only

Select any filter and click on Search to see results

Close

Senaste uppdatering: 11 juni 2024

En återgång i antalet hiv-anmälningar till nivåerna före pandemin belyser behovet av tjänsteutveckling

Personer som injicerar droger riskerar att få infektioner såsom virushepatit B och C (HVB och HCV) samt humant immunbristvirus (hiv) genom att de delar injiceringsutrustning med andra. Dessa infektioner kan orsaka kroniska sjukdomar som kan leda till allvarliga hälsorelaterade skador, inklusive dödsfall. Även om den långsiktiga trenden för nya hivinfektioner i samband med injektion av narkotika har minskat i Europeiska unionen, ökade antalet nya hivanmälningar under 2022 jämfört med 2021 i mer än hälften av de länder som rapporterade uppgifter (figur 10.1). Den ökning som observerades under 2022 kan åtminstone delvis återspegla den ökade andelen hivtester till följd av upphävandet av covid-19-relaterade restriktioner för rörlighet och att hälso- och sjukvårdstjänsterna har återgått till att fungera som före pandemin (inklusive hivtestning). En annan möjlig bidragande faktor är den ökade rörligheten för personer som lever med en känd hivdiagnos i europeiska länder efter den ryska invasionen av Ukraina. Dessa data måste därför tolkas med försiktighet, eftersom de inte nödvändigtvis tyder på en ökning av antalet nya infektioner. Inte heller behöver de nödvändigtvis ifrågasätta den långsiktiga minskningen av antalet hivanmälningar. Den minskning på 38 procent som noterats sedan 2010 ligger dock under Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en minskning på 75 procent, vilket tyder på att det fortfarande behövs ökade insatser på detta område.

Ytterligare ett problem är att över 40 procent av de nya hivdiagnoser som kan hänföras till injektion av narkotika i Europeiska unionen under 2022 var sena diagnoser. Patienter med sen hivdiagnos löper ökad risk för hivrelaterad sjuklighet och dödlighet och kan ha sämre respons på antiretroviral behandling. Frivillig och konfidentiell testning för smittsamma sjukdomar av personer som injicerar droger är en förutsättning för att de ska kunna kopplas till vård och behandling.

År 2022 hade inget land som rapporterade till EMCDDA uppnått WHO:s samtliga 95-95-95-mål för kontinuerlig vård av personer som injicerar droger och som lever med hiv. Dessa mål syftar till att 95 procent av alla personer som lever med hiv ska ha testats, 95 procent av dessa personer ska ha antiretroviral behandling och 95 procent av dessa ska ha uppnått nedtryckta virusnivåer senast 2030. Bland personer som lever med hiv är det generellt sett mindre sannolikt att de som injicerar droger diagnostiseras, kopplas till vård och uppnår nedtryckta virusnivåer. Detta innebär en större risk för hivrelaterad sjuklighet och dödlighet samt möjlighet till mer smittöverföring. Den senaste vägledningen från EMCDDA och ECDC om förebyggande och kontroll av infektionssjukdomar bland personer som injicerar droger stöder införandet av skräddarsydda samhällsbaserade testningstjänster. Detta inbegriper testning utanför formella hälso- och sjukvårdsmiljöer, t.ex. inom uppsökande tjänster, och belyser hur ett mer integrerat tillvägagångssätt för testning och koppling till vård är en effektiv metod för att minska denna bestående hälsoojämlikhet. Metoder för minskning av skadeverkningarna betraktas nu som grundläggande för att minska överföringen av hiv bland personer som injicerar narkotika, särskilt tillhandahållande av steril injektionsutrustning, även i fängelser och genom apotek. Täckningen och tillgången till kostnadsfria nål- och sprutprogram är dock fortfarande otillräcklig i många länder, och endast 5 av de 17 länderna med tillgängliga uppgifter uppnår WHO:s mål för tillhandahållande av tjänster 2022 (figur 10.3). I vissa länder kan det vara svårt att få säker finansiering för tjänster för att minska skadeverkningar med inriktning på personer som injicerar droger. Icke-statliga organisationer i Bulgarien och Rumänien har till exempel haft problem med finansiering och upphandling under de senaste åren, vilket har lett till en minskning av utbudet. I Sofia ökade prevalensen av hiv i rutinmässiga diagnostiska tester som utförts på narkotikabehandlingscentrum under perioden med minskat tillhandahållande av sprutor och nådde 15 procent under 2022. Detta återspeglar risken för ökade infektioner när tjänsterna är otillräckliga.

Norge på väg att eliminera HCV som ett hot mot folkhälsan bland människor som injicerar droger

I Europa har personer som injicerar droger också en hög belastning av kronisk viral hepatit, och injicering av droger är fortfarande den vanligaste riskfaktorn för nya HCV-diagnoser. I en nyligen genomförd studie konstaterades att minst 36 procent av den totala kroniska HCV-prevalensen i EU:s medlemsstater, Norge och Island är förknippad med injektion av droger. Det finns också belägg för att skadebegränsningstjänster, såsom sprutbytesprogram och behandling med opioidagonister, kan minska risken för spridning av HCV. Som tidigare påpekats varierar omfattningen av och tillgången till dessa insatser avsevärt mellan de europeiska länderna (figur 10.4). När man tar itu med de skador som är förknippade med HCV-infektion är det viktigt att identifiera personer som fortsätter att vara kroniskt infekterade: de riskerar att få levercirrhos och cancer, och kan överföra viruset till andra personer när de delar injektionsutrustning som har kommit i kontakt med deras blod. I många länder finns det dock hinder för testning och behandling av HCV, vilket kan leda till att många HCV-infektioner inte diagnostiseras och behandlas.

Uppgifterna är på Nuts-nivå 2 eller 3. För information om Nuts (gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter), se Eurostats webbplats. Bristen på data på Nuts-nivåerna 2 eller 3 innebär inte att åtgärden inte är tillgänglig i ett land.

Tidstrender i förekomsten av aktiv HCV-infektion bland personer som injicerar droger är användbara för att övervaka effekterna av förebyggande åtgärder och behandling. EMCDDA övervakar de nationella framstegen genom sin elimineringsbarometer. Bland de länder som rapporterar till EMCDDA är det bara Norge som har bevis för att de har uppnått en 80-procentig minskning av den viremiska HCV-prevalensen bland personer som injicerar droger mellan 2015 och 2021, vilket krävs för att uppnå mål 3.3 för hållbar utveckling om eliminering av HCV till 2030. Prevalensen av aktiv HCV-infektion, mätt med HCV-RNA i en stor seroprevalensstudie bland personer som injicerar droger och använder skademinskningstjänster i Oslo, minskade med mer än 80 procent mellan 2015 (46 procent) och 2022 (8,9 procent). En liknande trend i prevalensen av aktiva infektioner observerades i Bergen och Stavanger, medan modelleringsarbete tyder på att förekomsten bland personer som injicerar droger har minskat med 79 procent på nationell nivå under samma period.

För att hantera samspelet mellan högriskanvändning av narkotika och riskfyllt sexuellt beteende krävs partnerskap mellan olika organ.

Användning av olagliga centralstimulerande medel och andra droger för att underlätta gruppsexträffar, ibland under längre tid, bland män som har sex med män kallas kemsex. De droger som förknippas med denna verksamhet är bland annat syntetiska centralstimulerande, depressiva medel och dissociativa medel, och både högriskanvändning av droger och riskfyllt sexuellt beteende kan förekomma i vissa miljöer, vilket gör detta till ett viktigt område för uppsökande verksamhet och skadebegränsning. Högriskanvändning av vissa av dessa droger, inklusive injektion av narkotika, innebär att människor riskerar att drabbas av infektionssjukdomar, akut narkotikaförgiftning och andra hälsoproblem. Personer som använder narkotika på detta sätt uppträder ofta inte som klienter på narkotikabehandlingskliniker, utan kan vara i kontakt med andra tjänster, däribland tjänster för sexuell hälsa. Att tillhandahålla effektiva åtgärder för att minska skadeverkningarna för personer som deltar i dessa högriskbeteenden är fortfarande en utmaning, och det behövs skräddarsydda insatser. I Europa finansieras behandlingstjänster för drogproblem och sexuella hälsoproblem vanligtvis separat, har olika behörighetskriterier och återfinns sällan i samma lokaler. Detta gör det svårt att tillhandahålla integrerad vård för personer som utsätts för de dubbla riskerna med oskyddat sex och riskfylld narkotikaanvändning i samband med sexualiserad narkotikaanvändning.

Större investeringar behövs fortfarande för att uppnå de globala målen

EU:s beslutsfattare har åtagit sig att följa WHO:s globala strategier för hälso- och sjukvårdssektorn för att sätta stopp för aids och epidemier av viral hepatit och sexuellt överförda infektioner senast 2030. För att uppnå dessa mål krävs dock fortfarande ökade investeringar i tjänster för att minska skadeverkningarna, testning och koppling till behandling, eftersom utbudet i många länder fortfarande är otillräckligt. Det krävs därför större insatser för att förhindra framtida utbrott och minska smittspridningen och därigenom minska sjukdomsbördan i samband med hiv, HCV, HBV och andra infektioner bland personer som injicerar narkotika.

Viktiga data och trender

Hiv/aids

• Under 2022 ökade antalet nya hivanmälningar i samband med injektion av narkotika i Europeiska unionen till 968, jämfört med 662 under föregående år (figur 10.5).
• Andelen nya hivfall relaterade till injektionsbruk ökade också mellan 2021 och 2022: från 4,8 procent till 5,9 procent av de nya fallen med känd smittväg. År 2022 var andelen nya hivfall som var relaterade till injektionsbruk större än 10 procent i Lettland (25 procent), Finland (21 procent), Luxemburg (19 procent), Grekland (15 procent), Litauen (14 procent), Tyskland (11 procent) och Norge (11 procent).
• Under 2022 anmäldes 165 nya aidsdiagnoser relaterade till injektionsmissbruk i Europeiska unionen.
• Försenad diagnos och inledning av behandling bland marginaliserade befolkningsgrupper var ett framträdande kännetecken för det senaste hivklustret som upptäcktes i Europeiska unionen. Det uppstod i regionen Lombardiet i Italien och omfattade 20 analytiskt kopplade infektioner som förvärvats mellan 2006 och 2022 och som kunde spåras tillbaka till samma hivstam med resistensassocierade mutationer.

HCV och HBV

• Fem europeiska länder har nyligen gjort prevalensuppskattningar av aktiv HCV-infektion bland personer som injicerar droger och har tillgång till drogtjänster. Prevalensen av aktiv HCV-infektion härledd från seroprevalensstudier varierade från strax under 9 procent (Oslo, 2022) till 27 procent (Bayern, 2022), medan resultaten av rutinmässiga diagnostiska tester för HCV varierade från 15 procent (Belgien, 2019) till 59 procent (Österrike, 2020) och 62 procent (Sverige, 2014) (figur 10.6).
• Ögonblicksbilder av diagnos och behandling av HCV i flera europeiska länder ger inblick i kopplingar till vård. Under 2022 visade uppgifter från behandlingsprogram i Grekland att av de 26 procent av personer som injicerar droger som testats positivt för HCV-RNA rapporterade 85 procent att de ordinerats behandling, och 54 procent av dem som hade en HCV-diagnos slutförde behandlingen. I Norge visade en årlig seroprevalensstudie som genomfördes bland personer som någon gång använt narkotika i Oslo en betydande minskning av HCV-RNA-prevalensen mellan 2015 (46 procent) och 2022 (8,9 procent), vilket avspeglar effekten av förebyggande åtgärder och behandlingsåtgärder.
• Under 2023 rapporterades att fem EU-medlemsstater hade kliniska eller ekonomiska restriktioner för personer som injicerar droger och vill få tillgång till direktverkande antiviral HCV-behandling.
• Uppskattningarna för HBV-infektion (mätt som förekomst av hepatit B-ytantigen), härledda från de senaste seroprevalensstudierna av personer som injicerar droger, varierade från 0,4 procent (Tjeckien, 2022) till 5,3 procent (Spanien, 2021).
• År 2023 fanns det 20 EU-medlemsstater med en viral hepatitpolicy som omfattade personer som injicerar droger. Samordnad testning och behandling av HCV, HBV och hiv inom ramen för skademinskning, narkotikabehandling och hälso- och sjukvård på fängelser är avgörande för att nå målen på alla behandlingsstadier för personer som injicerar droger.

Källdata

Visa källtabeller