Injektionsbruk i Europa – den nuvarande situationen (Europeisk narkotikarapport 2024)
Trots att injektion av narkotika har fortsatt att minska under det senaste decenniet i EU, står injektionsbruk fortfarande för en oproportionerligt stor andel av både akuta och kroniska hälsoskador som är förknippade med användning av olaglig narkotika. På den här sidan hittar du den senaste analysen av injektion av narkotika i Europa, inklusive nyckeluppgifter om prevalens på nationell nivå och bland klienter som påbörjar specialistbehandling samt insikter från studier om analys av sprutrester och mer.
Denna sida ingår i Europeisk narkotikarapport 2024, EMCDDA:s årliga översikt över narkotikasituationen i Europa.
Senaste uppdatering: 11 juni 2024
Många olika ämnen injiceras i dagens samhälle och orsakar allvarliga hälsoskador
Trots att injektion av narkotika har fortsatt att minska under det senaste decenniet i EU, står injektionsbruk fortfarande för en oproportionerligt stor andel av både akuta och kroniska hälsoskador som är förknippade med användning av olaglig narkotika. En halv miljon européer beräknas ha injicerat en olaglig drog under det senaste året. Detta understryker omfattningen av de aktuella utmaningarna på detta område och att en minskning av skadorna i samband med injektionsbruk fortfarande är en viktig folkhälsoprioritering.
Personer som injicerar droger löper större risk för att få blodburna infektioner eller dö av en överdos. Injicering kan också förvärra andra redan befintliga hälsoproblem eller orsaka abscesser, blodförgiftning och nervskador. Historiskt sett har heroin varit den drog som främst förknippats med injicering i Europa, men detta har förändrats på senare år. I dag injiceras även andra droger i allt större utsträckning, däribland amfetamin, kokain, syntetiska katinoner, opioidagonister och andra läkemedel samt olika nya psykoaktiva substanser, antingen ensamma eller i kombination. Det är känt att injektionsbruket varierar avsevärt mellan länderna, men nyligen genomförda studier av sprutrester visar att det också kan finnas en betydande variation i vilka droger som injiceras på olika platser i ett land. Det är vanligt att flera substanser upptäcks i sprutrester, ofta både centralstimulerande medel och opioider, och blandad användning kan öka risken för överdos av narkotika. Medvetenheten om komplexiteten i injiceringen av narkotika i Europa och betydelsen av blandad användning i detta sammanhang kommer därför sannolikt att få betydande konsekvenser både för förståelsen av de skador som är förknippade med detta administreringssätt och för utformningen av åtgärder för att minska dem.
Injicering av centralstimulerande medel som kokain och syntetiska katinoner är ofta mer förknippat med användningsmönster med högfrekvent injicering och har kopplats till lokala hivutbrott under de senaste tio åren i Europa. Injicering av metamfetamin medför liknande risker. Detta är bekymmersamt eftersom det finns ett antal tecken på att injicering av centralstimulerande medel blir allt vanligare bland personer som injicerar narkotika. Dessutom kan personer som injicerar narkotika använda centralstimulerande medel som ersättning när opioider som heroin inte finns att tillgå.
Det finns flera långsiktiga risker kopplade till injicering av upplösta läkemedelstabletter och kapslar, och även crack, bl.a. kärlskador och infektiös endokardit och andra bakterieinfektioner. Ytterligare ett problem uppstår när det gäller tillgången på mycket starka syntetiska opioider, såsom fentanyl och dess derivat, som kan orsaka snabb utveckling av livshotande andningsdepression, vilket leder till dödliga överdoser, och dessa risker kommer sannolikt att vara förhöjda när sådana substanser injiceras. De mycket starka bensimidazolopioiderna (nitazener), som kan vara starkare än fentanyl, var inblandade i tre lokala förgiftningsutbrott i Frankrike (1) och Irland (2) under 2023, där användning av nitazener som felaktigt såldes som heroin ledde till flera överdoser (se även Nya psykoaktiva substanser – den nuvarande situationen i Europa).
Utöver att tillhandahålla narkotikabehandling är skademinskande åtgärder, som tillhandahållande av steril injektionsutrustning, fortfarande bland de vanligaste folkhälsoåtgärderna för att minska riskerna med att injicera narkotika. Även om sådana åtgärder enligt internationella standarder är relativt väl utvecklade i Europa, står det också klart att vissa EU-medlemsstater står inför utmaningar när det gäller att ge tillräcklig täckning och tillgång till skademinskning och åtgärder för narkotikabehandling för personer som injicerar narkotika. Exempelvis är täckningen av nål- och sprutprogram låg i Bulgarien, Italien, Cypern, Ungern och Rumänien jämfört med andra EU-medlemsstater med jämförbara uppskattningar av injektionsbruk. Historiskt sett har dessutom behovet av att minska risken för att drabbas av blodburna infektionssjukdomar varit ett primärt fokus för många åtgärder inom detta område. Denna fråga är fortfarande viktig, men det finns nu en större insikt om att mer också måste göras för att minska dödsfallen till följd av överdoser och det bredare spektrum av hälsoskador som är förknippade med injicering av narkotika. Forensisk och toxikologisk analys av narkotikapartier som misstänks innehålla mycket starka substanser (t.ex. nitazener), i kombination med snabb riskkommunikation, är en viktig del av den övergripande strategin för att förebygga överdoser och behöver utökas. Andra åtgärder som är inriktade på dessa resultat, inklusive naloxon som tas med hem och rum för narkotikaanvändning, är i allmänhet mindre välutvecklade, och därför är detta fortfarande ett viktigt område för investeringar och utveckling av tjänster.
Förändrade mönster för injicering av narkotika, en ökande variation av substanser och tillräckligheten när det gäller typen och omfattningen av de befintliga åtgärderna är fortfarande centrala frågor både för aktörer i frontlinjen och för beslutsfattare i Europeiska unionen. Undergrupperna av personer som injicerar narkotika förändras och innefattar numera även marginaliserade personer som injicerar framför allt opioider och centralstimulerande medel på platser där narkotikaanvändning är tillåten. I vissa sammanhang och undergrupper används också substanser som metamfetamin och katinoner. Att vidta effektiva åtgärder mot de risker som injicering innebär har därför blivit en ännu mer brådskande och komplicerad fråga.
Viktiga data och trender
Prevalens av injektionsbruk
- Endast 18 länder har gjort beräkningar av prevalensen för personer som injicerar droger sedan 2015, och de varierar mellan färre än 0,1 fall per 1 000 invånare i åldern 15–64 år i Nederländerna, till fler än 10 per 1 000 i Estland. Opioider rapporteras som de vanligaste injicerade drogerna i majoriteten (19) av de 22 länder för vilka det finns uppgifter tillgängliga för klienter som inledde behandling under 2022.
- En justering av befolkningsuppskattningarna av högriskanvändare av opioider och centralstimulerande medel för andelen personer som inlett behandling för narkotikaanvändning och som uppger att de injicerar narkotika ger en uppskattad prevalens för injektionsbruk på 1,8 per 1 000 invånare i åldern 15–64 år. Detta tyder på att det fanns uppskattningsvis 504 000 personer som injicerar narkotika i Europeiska unionen 2022, eller 512 000 om Norge inkluderas (figur 9.1).
Baserat på de senast tillgängliga uppgifterna från varje land.
Injektionsbruk bland klienter som inleder specialiserad behandling
- Av de förstagångsklienter som inledde specialiserad narkotikabehandling under 2022, eller det senaste tillgängliga året, med heroin som primärdrog, uppgav 18 procent (en minskning från 37 procent 2013) att de injicerade som huvudsaklig administreringsväg. Inom denna grupp varierar omfattningen av injicering mellan olika länder, från under 10 procent i Belgien, Spanien, Frankrike och Portugal till 60 procent eller mer i Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien och Slovakien.
- Tillgängliga uppgifter tyder på att injicering är den huvudsakliga administreringsvägen för mindre än 1 procent av förstagångsklienterna som använder kokain, för 2 procent av dem som använder amfetamin och för 16 procent av dem som använder metamfetamin. Det bör noteras att Tjeckien och Slovakien står för mer än 90 procent av förstagångsklienterna som använder metamfetamin som uppgav injicering som huvudsaklig administreringsväg.
- Injicering som huvudsaklig administreringsväg har minskat bland förstagångsklienter som inleder behandling i Europa, från 10 procent 2017 till 7 procent 2022, sett till de fyra droger som oftast injiceras (figur 9.2).
Trenderna för injicering bland personer som påbörjat behandling för första gången baseras på 22 länder med uppgifter för minst 5 av de 6 åren (saknade värden interpolerades från angränsande år), och ett land för vilket de sista 2 åren extrapolerades.
Analyser av rester i sprutor
- I en analys av 1 845 använda sprutor som gjordes av Escape-nätverket i 12 städer i 11 EU-medlemsstater mellan 2021 och 2022 upptäcktes 54 psykoaktiva substanser. Dessa uppgifter är inte nationellt representativa och bör därför ses som en indikation på variation på lokal nivå när det gäller dynamiken i narkotikaanvändningen, snarare än som en återspegling av den övergripande nationella situationen.
- Heroin var fortfarande den vanligaste upptäckta drogen i fem av de tolv deltagande städerna, men centralstimulerande medel, främst kokain, hittades i sprutor i alla städer. De upptäcktes i en stor andel (över 50 procent) av de sprutor som testades i Aten (kokain), Köln (kokain), Dublin (kokain), Thessaloniki (kokain), Prag (metamfetamin), Oslo (amfetamin), Tallinn (amfetamin) och Paris (syntetiska katinoner) (figur 9.3).
- I vissa städer var injektion av avledda läkemedel med opioidagonister vanligt förekommande. Buprenorfin upptäcktes i mer än 30 procent av sprutorna i Helsingfors, Prag och Thessaloniki och metadon upptäcktes i mer än 30 procent av sprutorna i Dublin, Riga och Vilnius. Bensodiazepiner upptäcktes också, om än i mindre utsträckning (i mer än 5 procent av sprutorna i Helsingfors, Dublin och Tallinn). Karfentanil var vanligt förekommande i sprutor i Vilnius (92 procent) och Riga (29 procent). En annan stark syntetisk opioid, isotonitazen, upptäcktes i 10 procent respektive 26 procent av sprutorna från Tallinn och Riga. Xylazin, ett potent veterinärmedicinskt lugnande medel, upptäcktes i 25 av 194 sprutor (13 procent) i Riga, där det påträffades tillsammans med isotonitazen eller metonitazen i samtliga 25 sprutor och tillsammans med karfentanil i 3 sprutor.
- På det hela taget innehöll en tredjedel av sprutorna rester av två eller flera olika narkotikakategorier, vilket ofta tyder på blandad användning eller återanvändning av injiceringsutrustning. Den vanligaste kombinationen var en blandning av ett centralstimulerande medel och en opioid.
- Preliminära uppgifter om analyser av sprutrester för 2023 bekräftar de befintliga trenderna. I Tallinn hittades den potenta syntetiska opioiden protonitazen i hälften av sprutorna (77 av 154), vilket tyder på att nitazener är ständigt tillgängliga på den lokala narkotikamarknaden. Inga nitazener upptäcktes i de 155 sprutor som analyserades i Dublin, men heroin påträffades i 150 (97 procent) och kokain i 139 (90 procent), vilket tyder på blandbruk eller återanvändning av sprutor, eller bådadera. I Budapest påträffades katinoner i 101 (69 procent) och amfetamin i 35 (24 procent) av de 147 sprutor som analyserades, medan heroin upptäcktes i 22 (15 procent), vilket tyder på att syntetiska centralstimulerande medel spelar en större roll på den lokala narkotikamarknaden. Av de 159 sprutor som analyserades i Split hittades metadon i 132 (83 procent), medan kokain hittades i 67 (44 procent) och amfetamin i 41 (24 procent), vilket speglar en annan användningsdynamik. Av de 163 sprutor som analyserades i Helsingfors, upptäcktes fortfarande ett stort antal sprutor med buprenorfin och amfetamin, medan bensodiazepiner, främst alprazolam, hittades i 60 sprutor (37 procent).
Uppgiftskälla: Escape-projektet. För den fullständiga datauppsättningen och analysen, se ESCAPE: data explorer, analysis and key findings.
Källdata
De data som används för att generera infografik och diagram på denna sida återfinns nedan.
Den fullständiga källdatauppsättningen för Europeisk narkotikarapport 2024, inklusive metadata och metodinformation, finns tillgänglig i vår datakatalog.
En delmängd av dessa data, som används för att ta fram infografik, diagram och liknande element på denna sida, finns nedan.