Heroin och andra opioider – den nuvarande situationen i Europa (Europeisk narkotikarapport 2025)
Heroin är fortfarande Europas vanligaste olagliga opioid och står för en stor del av den hälsobörda som tillskrivs användning av olaglig narkotika. Europas opioidproblem fortsätter emellertid att utvecklas på ett sätt som sannolikt kommer att få betydande konsekvenser för hur vi hanterar frågor på detta område. På den här sidan finner du den senaste analysen av narkotikasituationen för heroin och andra opioider i Europa, inklusive användningsprevalens, efterfrågan på behandling, beslag, pris, renhet, skada osv.
Denna sida ingår i Europeisk narkotikarapport 2025, EUDA:s årliga översikt över narkotikasituationen i Europa.
Senast uppdaterad: 5 juni 2025
Europas marknad för heroin och opioider ligger fortfarande till grund för skadebegränsnings- och behandlingsutmaningar
Heroin är fortfarande Europas vanligaste olagliga opioid och står för en stor andel av den hälsobörda som tillskrivs användning av olaglig narkotika. Användningen av opioider i Europa fortsätter emellertid att utvecklas på ett sätt som sannolikt kommer att få betydande konsekvenser för hur vi hanterar problem på detta område.
Uppgifter om inträde i narkotikabehandling och andra indikatorer visar att kohorten bland heroinanvändare i Europa på det hela taget blir allt äldre. Mellan 2013 och 2023 ökade medelåldern för alla klienter som påbörjade specialiserad behandling för heroinanvändning och för dem som gjorde det för första gången, liksom andelen äldre klienter (se figur 6.1 och figur 6.2). Förändringar i egenskaper hos dem som söker hjälp innebär i allt högre grad att tjänsterna nu hanterar ett mer komplext spektrum av behov av hälso- och sjukvård och socialt stöd. Utöver att ta itu direkt med narkotikarelaterade problem behövs förebyggande åtgärder och behandling av åldersrelaterade sjukdomar och ett motsvarande behov av att inrätta effektiva myndighetsövergripande partnerskap och behandlingsvägar med allmänna hälso- och sjukvårdstjänster och sociala stödtjänster.
Heroin förekommer fortfarande i många opioidrelaterade dödsfall (se Narkotikarelaterade dödsfall – den nuvarande situationen i Europa), men andra opioider har fått en mer framträdande roll. Heroin var fortfarande den vanligast rapporterade opioiden i samband med akuta narkotikaförgiftningar vid Euro-DEN-kontrollsjukhusen under 2023, men i vissa städer har andra opioider – opioidagonister, läkemedel för smärtlindring eller potenta nya syntetiska opioider – gått om heroin som bakomliggande huvudorsak till nya fall. Denna uppsättning uppgifter är inte nationellt representativ, men ger en inblick i hur opioidproblemen kan förändras på lokal nivå. Uppgifterna måste dessutom tolkas med försiktighet, eftersom vissa förändringar på detta område verkar återspegla den positiva effekten av långsiktiga politiska åtgärder för att minska efterfrågan på heroin, avskräcka från nyintroduktion och tillhandahålla adekvata och effektiva behandlingsåtgärder. Trots detta kan det nu vara motiverat att ägna större uppmärksamhet åt åtgärder för att minska risken för att opioider som är avsedda för terapeutiskt bruk avleds till den olagliga marknaden. Ett viktigt förbehåll här är att strävan efter detta mål inte bör skapa ytterligare hinder för tillhandahållandet av behandling med opioidagonister, vars täckning fortfarande är otillräcklig i ett antal länder.
Det har också observerats förändringar i administreringsvägen för heroin. När det gäller personer som söker behandling har injicering minskat under det senaste årtiondet, både bland förstagångsklienter och tidigare behandlade heroinklienter. De senaste uppgifterna tyder dock på att den nedåtgående trenden har mattats av (se figur 6.3 och Injektionsbruk – den nuvarande situationen i Europa). Övergången från injicering till andra administreringsvägar, främst rökning/inandning, skulle kunna spegla inverkan av olika faktorer, bland annat effekterna av skademinskning och förebyggande insatser och förändringar i tillgången till narkotika som kan påverka användningsmönstren. Endast 20 % av de nya klienter som påbörjar behandling för heroinrelaterade problem anger nu injicering som sin främsta administreringsväg. Denna utveckling är viktig eftersom injektion av narkotika är särskilt förknippat med en mängd olika negativa hälsoeffekter. Mindre positivt är – vilket diskuteras på andra ställen i denna rapport – att personer som injicerar narkotika överlag verkar injicera ett mer diversifierat spektrum av substanser, där centralstimulerande medel, som brukar injiceras oftare än opioider, rapporteras oftare. Det finns också en oro kring de låga, och i vissa fall sjunkande, nivåerna av tillhandahållande av sterila sprutor som observerats i vissa EU-medlemsstater (se även Injektionsbruk i Europa – den nuvarande situationen).
Vid sidan av förekomsten av ett mer varierat utbud av opioider och andra substanser på Europas narkotikamarknad, fortsätter blandbruket bland personer som huvudsakligen använder opioider att vara ett stort hälsoproblem, eftersom den ökar de olika riskerna. Det är viktigt att notera att data från flera indikatorer tyder på att heroin och andra opioider ofta används i kombination med andra substanser, bland annat alkohol, bensodiazepiner eller centralstimulerande medel som kokain, crack och amfetaminer. Blandbruk som inbegriper opioider och andra andningshämmande medel ökar risken för dödliga överdoser, och data från både etablerade och ledande källor visar hur samtidig användning av flera substanser förekommer i lokala konsumtionsmönster. Under 2023 rapporterade tre av fem klienter som påbörjade specialiserad narkotikabehandling i Europa och angav en opioid som sin primära problemdrog en sekundär substans. På lokal nivå var under 2023 mer än en tredjedel av de nödsituationer som rapporterades av 13 rum för narkotikaanvändning i nio EU-medlemsstater i det europeiska nätverket för rum för narkotikaanvändning kopplade till blandbruk. Uppgifter från Escape – European Syringe Collection and Analysis Project Enterprise – visar att blandbruksmönstren skiljer sig åt beroende på land och vilken opioid som injiceras. Heroin upptäcktes ofta i sprutor tillsammans med annan narkotika eller inblandningsämnen, men på platser i Vilnius (Litauen) och Tallinn (Estland) var nya syntetiska opioider ofta den enda aktiva förening som upptäcktes i sprutor. I Thessaloniki (Grekland) och Prag (Tjeckien) påträffades ofta buprenorfin ensamt eller tillsammans med naloxon, vilket sannolikt återspeglar läkemedelsberedningarnas sammansättning.
Förändringar i produktion och smuggling kan förändra Europas heroinmarknad
Förbudet mot odling av opiumvallmo, som infördes av talibanerna i april 2022, har kraftigt minskat produktionen av opium och heroin i Afghanistan, som är den främsta källan till denna sorts narkotika i Europa. FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) uppskattar att opiumodlingen minskade med 95 % under 2023, till 10 800 hektar, vilket är en minskning från 232 000 hektar under 2022. Nyare siffror från UNODC tyder på att odlingen av vallmo låg kvar på mycket låga nivåer under 2024, på 12 800 hektar. Om minskningen av opium- och heroinproduktionen i Afghanistan håller i sig kommer den sannolikt att påverka tillgången på heroin i Europa, även om det är fortsatt svårt att förutse när detta kan ske och hur det kan komma att upplevas i olika EU-medlemsstater. Det finns olika faktorer som påverkar smugglingen av heroin från Afghanistan till Europa. Vissa av dem är dåligt utredda, till exempel den socioekonomiska situationen för jordbrukare på landsbygden och markägare i Afghanistan, och den sannolika förekomsten av opium- och heroinlager, som är svåra att uppskatta, eller förändringar i smuggelvägarna. Med tanke på den ekonomiska och humanitära krisen i Afghanistan kan talibanerna komma att utsättas för inhemska påtryckningar för att häva förbudet, eftersom opiumodling tidigare var en viktig inkomstkälla. Sammantaget understryker denna utveckling behovet av att förbättra övervakningen av Afghanistans narkotikasituation. EUDA har inlett ett nytt projekt på detta område för att förbättra beredskapen och tillhandahålla strategiska insikter för EU:s beslutsfattare.
Inom Europa tyder ett antal indikatorer på att heroinmarknaden har krympt under de senaste tio åren. Trots stora fluktuationer i de beslagtagna mängderna tyder de långsiktiga trenderna i pris och renhet och i antalet beslag på att utbudet kan ha ökat i förhållande till efterfrågan under perioden (se Uppgifter om marknaden för heroin och andra opioider nedan). Detta kan dock komma att ändras, vilket framgår av de senaste uppgifterna om beslag från viktiga länder längs den huvudsakliga smugglingsvägen, Turkiet och Bulgarien, och eventuellt även av en märkbar minskning av heroinets renhet under 2023. Även om uppgifterna kan tyda på förändringar i dynamiken på Europas heroinmarknad, krävs ytterligare övervakning för att avgöra om den senaste utvecklingen är en direkt följd av utbudsstörningar från Afghanistan eller andra geopolitiska faktorer, och hur de kan utvecklas ytterligare och påverka tillgången till heroin.
Utöver begränsningarna vad gäller tillgång är marknadens motståndskraft och anpassning fortfarande centrala faktorer att överväga för att få en bättre förståelse av tecknen på förändringar på Europas heroinmarknad. Rapporter tyder till exempel på att opiumlager i Afghanistan kan ha bidragit till att mildra de omedelbara effekterna av förbudet (Understanding the impact of the Taliban drug ban). I samband med detta kan det höga värdet på den europeiska heroinmarknaden göra leveranserna till Europa något motståndskraftiga på kort till medellång sikt, medan minskad tillgänglighet på andra, mindre lukrativa marknader kan vara mer omedelbar. Dessutom är smugglingsnätverken mycket anpassningsbara och kan komma att ändra sina rutter till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och konflikterna i Mellanöstern, särskilt efter den senaste utvecklingen i Syrien. Nedströms vid Europas yttre och inre gränser fortsätter smugglingsnätverken att använda en rad olika tillvägagångssätt för att föra in heroinet i EU-länderna. Det handlar bland annat om att gömma större laster i utrustning och maskiner, vilket framgår av ett beslag som nyligen gjordes i Bulgarien, och att använda lätta flygplan och regionala och mindre flygfält för att flytta grossistlaster inom Europeiska unionen, såsom konstaterades vid ett beslag i Irland (se figur 6.4, figur 6.5 och Försäljning, produktion och prekursorer – den nuvarande situationen i Europa).
Obs! Narkotika som beslagtagits av Garda National Drugs and Organised Crime Bureau och Revenue’s Customs Service.
Obs! Narkotika som beslagtagits av Bulgariens nationella tullmyndighet.
Inför en eventuell varaktig minskning av leveranserna av heroin från Afghanistan kan kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotikahandel söka alternativa källor. Det skulle dock vara svårt att helt ersätta heroin från Afghanistan med leveranser från andra producentländer, till exempel Myanmar, med tanke på den mängd opium och heroin som producerades i och smugglades från Afghanistan före det nuvarande förbudet. Även om det inte är en ny utveckling är det intressant att notera att 60 kg vitt heroin, förmodligen framställt i eller i närheten av Myanmar, beslagtogs från passagerare som flög med kommersiella flygbolag från Thailand till EU:s medlemsstater vid olika tillfällen under 2024 och början av 2025. Detta kan tyda på att vissa smugglingsnätverk undersöker alternativa källor till heroin i väntan på en framtida brist i Afghanistan. Detta sker vid en tidpunkt då handeln mellan Europeiska unionen och Sydostasien förväntas expandera.
Oro för hälsorisker på grund av en eventuell ökad tillgång till och användning av nya syntetiska opioider
För närvarande spelar nya syntetiska opioider en relativt liten roll på narkotikamarknaden i Europa överlag, men de är ett betydande problem i vissa länder, och det finns signaler om att de skulle kunna spela en större roll för Europas narkotikaproblem i framtiden. Syntetiska opioider, som fentanyl och dess derivat, inklusive karfentanil, som vanligtvis är mycket starkare än heroin, har rapporterats till EU:s system för tidig varning i många år. På senare tid har en ny sorts syntetiska opioider, nitazener, varav en del är betydligt starkare än fentanyl, dykt upp i Europa. Sedan 2019 har EU:s system för tidig varning tagit emot rapporter om förekomsten av nitazener på narkotikamarknaderna i minst 21 EU-medlemsstater (se Nya psykoaktiva substanser – den nuvarande situationen i Europa). Beslagen av nitazener i Europa har ökat snabbt, och den mängd som upptäckts i pulverform tredubblades till 10 kg under 2023. Tillgången till förfalskade läkemedel som innehåller nitazener har också ökat avsevärt, med en ökande mängd beslagtagna tabletter som rapporterats till EU:s system för tidig varning av minst tolv länder under 2024. Dessa produkter brukar efterlikna lagliga receptbelagda läkemedel, särskilt oxikodon och, i mindre utsträckning, bensodiazepiner som diazepam och alprazolam. Även om de i regel tas av högriskanvändare av opioider finns det farhågor om risken att de sprider sig till bredare grupper utan opioidtolerans, inklusive ungdomar. Under 2023 upptäcktes nya syntetiska opioider av EU:s system för tidig varning om nya psykoaktiva substanser i minst 20 EU-medlemsstater, Norge och Turkiet. Samma år rapporterade åtta länder skador i samband med nitazenopioider, däribland icke-dödliga och dödliga förgiftningar, samt utbrott. Det rapporterades också att nitazenopioider felaktigt sålts som heroin i Irland och Frankrike, och under 2024 som bensodiazepiner i Irland som var kopplade till förgiftningar i samhället och fängelsemiljöer bland utsatta grupper av personer som använder narkotika.
Med undantag för vissa baltiska länder är nya syntetiska opioider för närvarande inte särskilt framträdande i de rutinuppgifter som finns tillgängliga på EU-nivå. Utvecklingen på detta område är emellertid oroande på grund av dessa ämnens potential att inverka negativt på folkhälsan i Europa i framtiden. En ökning av tillgången till syntetiska opioider och av de skador som är förknippade med dessa, inklusive narkotikarelaterade dödsfall, rapporterades av vissa länder i Norden och Baltikum, bland annat Estland och Lettland, under 2022 och 2023. Kluster eller ett betydande antal dödsfall och akuta förgiftningar kopplade till nitazener rapporterades under 2023 i Frankrike, under 2024 i Tyskland och under 2023/2024 i Sverige och Norge. På grund av deras höga potens och nya egenskaper finns det farhågor om att nitazenopioider kanske inte upptäcks rutinmässigt i de vanligaste toxikologiska undersökningarna vid obduktioner. Detta ökar risken för att antalet rapporterade dödsfall skulle kunna vara underskattade.
Att förbättra beredskapen är fortfarande avgörande för Europas förmåga att snabbt reagera på förgiftningsutbrott i samband med starka syntetiska opioider. EUDA:s system för bedömning av hälso- och säkerhetshot är för närvarande under utveckling, och dess första pilotbedömning genomfördes i slutet av 2024, med fokus på nitazener och karfentanil i den baltiska regionen. Bland de viktigaste resultaten noterades i bedömningen att nitazener har blivit ett allt vanligare inslag på narkotikamarknaden i Estland och Lettland, medan karfentanil fortfarande dominerade i Litauen. Dessa substanser verkar ha fyllt ett tomrum efter minskningen av fentanyl och heroin, vilket belyser de lokala narkotikamarknadernas anpassningsförmåga. Estland är en av de få EU-medlemsstater som har genomgått en långsiktig förändring på sin opioidmarknad efter den minskade tillgången till heroin omkring 2001, då talibanerna införde ett tidigare förbud mot opiumodling. Det förbudet upphörde dock slutligen att gälla, vilket ledde till att heroinet återvände till de flesta andra EU-medlemsstater med betydande marknader för denna typ av narkotika.
Det har spekulerats i att minskad tillgång till heroin i Europa, till följd av talibanernas förbud mot opiumodling i Afghanistan, skulle kunna skapa förutsättningar för ökad tillgång till och användning av syntetiska opioider. Med tanke på de potentiella negativa konsekvenserna av detta måste Europa förbättra sin beredskap för skademinskning och andra utmaningar som en sådan marknadsförändring skulle kunna medföra.
Oroväckande på detta område är bland annat utblandning av heroin med nya syntetiska opioider, vilseledande försäljning av nya syntetiska opioider och ersättning av heroin med nya syntetiska opioider. En sådan utveckling skulle kunna öka risken för överdosering och narkotikarelaterade dödsfall bland opioidanvändare. I detta sammanhang är det värt att notera att Nordamerika under senare år har sett en dramatisk ökning av den opioidrelaterade dödligheten, driven av potenta syntetiska opioider, främst fentanylderivat. Baserat på erfarenheten av tidigare chocker på heroinmarknaden är det emellertid också möjligt att centralstimulerande medel som kokain och syntetiska katinoner kan komma att användas som ersättning för heroin.
Det är sannolikt att minskad tillgång till heroin kommer att leda till ökat blandbruk och substansbyten, men en avgörande metod för att förebygga detta scenario skulle vara att utöka möjligheterna att snabbt få behandling med opioidagonister och tillhörande stödåtgärder, samt att bygga ut nål- och sprutprogram. Det är också viktigt att skapa tillräcklig tillgång till naloxon för att häva överdoser och förhindra narkotikarelaterade dödsfall. Det är fortfarande viktigt att övervaka den narkotika som finns tillgängliga för köparna på de lokala narkotikamarknaderna för att snabbt kunna identifiera förändringar i de substanser som säljs och förekomsten av farliga partier av narkotika. EU:s system för tidig varning kommer att fortsätta att spela en viktig roll i detta avseende, liksom EUDA:s nya system för narkotikavarning och hotbedömning.
De flesta leveranser av nya syntetiska opioider, som nitazener, tros komma från Kina och smugglas till Europa. Det är dock känt att det har skett en viss begränsad produktion av syntetiska opioider i Europa, och det är inte omöjligt att befintlig olaglig produktionskapacitet för syntetisk narkotika skulle kunna användas för produktion av syntetiska opioider om marknadsvillkoren skulle bli gynnsamma.
För en mer detaljerad inblick i dynamiken i heroinutbudet i Europeiska unionen, se 2024 års rapport från EUDA och Europol, EU Drug Market: Heroin and other opioids – In-depth analysis; se även EUDA:s Opioids: health and social responses.
Viktiga data och trender
Prevalens av opioidanvändning
- Det uppskattas att 0,3 % av EU:s vuxna befolkning, eller cirka 860 000 personer, använde opioider under 2023 (oförändrat jämfört med 2022).
Inledd behandling för användning av heroin och andra opioider
- År 2023 uppgav 72 000 klienter användning av opioider som främsta orsak till att de påbörjade specialistbehandling för narkotikaanvändning, motsvarande 23 % av alla som påbörjade narkotikabehandling i Europa. Heroin var primärdrog för 12 000 (61 %) av de 19 000 förstagångsklienter som rapporterade en specifik opioid som främsta problemdrog. Ytterligare 3 000 förstagångsklienter som använde opioider uppgav inte sin primärdrog.
- Majoriteten av dem som söker behandling för opioidrelaterade problem är män, vilka utgjorde 80 % av alla klienter som påbörjade behandling med opioider som sin huvudsakliga problemdrog under 2023. Denna andel har varit relativt stabil, med liten variation mellan 2018 och 2023.
- På grund av störningar i tillhandahållandet av tjänster under covid-19-pandemin bör uppgifter om behandlingsstart för 2020–2022 tolkas med försiktighet. Uppgifterna tyder dock på att den långsiktiga nedåtgående trenden för antalet personer som påbörjar behandling för användning av heroin har fortsatt (figur 6.6).
- De senaste uppgifterna på EU-nivå visar på en tidsfördröjning på 15 år (13 för kvinnor och 16 för män) mellan den första gången som heroin används, i genomsnitt vid 23 års ålder, och den första behandlingen för heroinrelaterade problem, som i genomsnitt sker vid 38 års ålder. Mellan 2018 och 2023 ökade tidsfördröjningen med fem år för kvinnor och med sex år för män.
- Nationella uppgifter från 26 EU-medlemsstater visar att uppskattningsvis 511 000 klienter behandlades med opioidagonister under 2023 (510 000 under 2022).
Skador relaterade till opioidanvändning
- Opioider, däribland heroin och dess metaboliter, ofta i kombination med andra substanser, förekom i 7 av 10 fall av dödlig överdos under 2023, för vilka toxikologisk information finns tillgänglig (se Narkotikarelaterade dödsfall – den nuvarande situationen i Europa). Ett förbehåll är att uppgifter endast finns tillgängliga för 19 EU-medlemsstater.
- Under 2023 fortsatte heroin att vara den tredje vanligaste rapporterade narkotikatypen i fall av akut narkotikaförgiftning på Euro-DEN-Plus-sjukhus i Europeiska unionen och Norge, och stod för 13 % av alla fall. Heroin hittades på 18 av de 22 sjukhus i Europeiska unionen och Norge som deltog under 2023 (figur 6.7).
- Heroin rapporterades i mer än en femtedel av de narkotikarelaterade fallen på sjukhuset i Drogheda (Irland) och de två sjukhusen i Oslo (Norge). De flesta intagningar där heroin förekom gällde män i åldern 25–45 år: vid 7 av de 18 sjukhusen under 2023 var inga yngre än 25 år. På hälften av sjukhusen som rapporterade heroin stod kvinnor för mindre än 7 % av intagningarna där heroin förekom. Beroende på sjukhus var de narkotikatyper som oftast rapporterades tillsammans med heroin bensodiazepiner, kokain och amfetamin.
Uppgifter om marknaden för heroin och andra opioider
- Efter en ökning av heroinbeslagen under 2021 (till 9,5 ton) minskade den mängd som beslagtogs av EU:s medlemsstater med 16 % till 8,0 ton under 2022 och sjönk med ytterligare 33 % till 5,4 ton 2023. Totalt rapporterade EU:s medlemsstater 17 000 heroinbeslag under 2023 (21 500 beslag under 2022). Belgien (2,9 ton), Frankrike (1,1 ton), Spanien (322 kg) och Italien (260 kg) rapporterade de största kvantiteterna. Turkiet beslagtog 3,3 ton heroin under 2023, 58 % mindre än under 2022 (8 ton).
- Den genomsnittliga renheten för brunt heroin på användarnivå var 5–40 % under 2023, och hälften av länderna rapporterade en genomsnittlig renhet på 13–21 %. Indexerade trender visar att genomsnittspriset för brunt heroin sjönk med 25 % mellan 2013 och 2023. Narkotikans renhet varierade under denna period och sjönk markant under 2023 (figur 6.8).
- Under 2023 rapporterade 20 länder 927 beslag av nya syntetiska opioider, totalt 22 kg, till EU:s system för tidig varning, en ökning från de 17 kg som beslagtogs under 2022. Det är anmärkningsvärt att mängden nitazener som beslagtogs under 2023 tredubblades, från 3 till 10 kg. Av de 927 beslag av nya opioider som rapporterades under 2023 innehöll 24 % karfentanil, 24 % protonitazen, 23 % metonitazen och 20 % tramadol. Karfentanil stod för 32 % (7,0 kg) av de 22,0 kg beslagtaget material, följt av protonitazen på 29 % (6,4 kg) och tramadol på 22 % (4,8 kg). De flesta rapporterade beslagen gjordes i norra Europa. Estland, Lettland och Litauen stod tillsammans för 77 % av beslagen och 76 % (16,7 kg) av den beslagtagna mängden.
- Under 2023 rapporterades omkring 22 000 brott avseende användning eller innehav av heroin.
- Fjorton produktionsanläggningar för heroin avvecklades i EU under 2023 (tio i Nederländerna, tre i Grekland och en i Frankrike). Samtliga anläggningar föreföll fungera som stycknings- och förpackningsanläggningar för heroinpartier som sannolikt skulle säljas till både EU-länder och länder utanför EU, framför allt till Förenade kungariket. Dessutom rapporterade Tjeckien att landet hade avvecklat två ospecificerade opioidanläggningar.
Källdata
De data som används för att generera infografik och diagram på denna sida återfinns nedan.
Fullständiga källdata för Europeisk narkotikarapport 2025, inklusive metadata och metodinformation, finns tillgängliga i vår datakatalog.
En del av dessa data, som används för att ta fram infografik, diagram och liknande element på denna sida, finns nedan.
