Att förstå narkotikasituationen i Europa 2025 – de viktigaste utvecklingstendenserna (Europeisk narkotikarapport 2025)

EUDA:s senaste analys av narkotikasituationen i Europa visar på en marknad som å ena sidan är motståndskraftig gentemot den utveckling som sker på global nivå, och å andra sidan påverkas av denna utveckling. Etablerade och nyare typer av narkotika, och i allt högre grad samspelet mellan dem, medför fortsatta hälso- och säkerhetsproblem som skapar utmanande politiska förutsättningar för utformningen och genomförandet av effektiva insatser. Europeisk narkotikarapport 2025 ger en ögonblicksbild av narkotikasituationen i Europa och är baserad på de senast tillgängliga uppgifterna. Denna inledande del innehåller en analytisk kommentar om vissa av de viktiga frågor som för närvarande står på Europas narkotikapolitiska dagordning.
Denna sida ingår i Europeisk narkotikarapport 2025, EUDA:s årliga översikt över narkotikasituationen i Europa.
Senast uppdaterad: 5 juni 2025
Säkerställa Europas beredskap för framväxande narkotikaproblem

Den europeiska narkotikamarknaden utvecklas snabbt i takt med att både leverantörer och användare hittar sätt att anpassa sig till geopolitisk instabilitet, globalisering och teknisk utveckling. Detta verkar leda till att fler olika substanser har blivit tillgängliga, ofta med hög styrka och renhet, vilka medför nya risker för folkhälsan. Samtidigt hotar globala händelser att pressa Europas insatskapacitet till gränsen, eftersom problemets komplexitet och omfattning fortsätter att öka.
Effekterna av den utveckling vi ser innebär att det är troligt att alla på något sätt påverkas av användningen av narkotika och av den verksamhet som narkotikamarknaden medför samt de problem som denna marknad är förknippad med. De direkta konsekvenserna ser vi hos dem som får narkotikaproblem och behöver behandling eller andra tjänster. Indirekt ser vi dem genom rekryteringen av utsatta ungdomar in i kriminalitet, belastningen på sjukvårdsbudgetar och de sociala kostnaderna för samhällen som upplevs som otrygga eller när institutioner eller företag undermineras av korruption eller kriminalitet. Vi kan inte bortse från att narkotikaproblemens effekter är märkbara nästan överallt. De har ett samband med och förvärrar andra komplexa politikrelaterade problem, såsom hemlöshet, hantering av psykiatriska störningar och ungdomsbrottslighet. Vi ser också en ökning av våldet och korruptionen, som drivs på av narkotikamarknaden i vissa länder. Vi ser allt oftare att nästan allt som har psykoaktiva egenskaper kan dyka upp på narkotikamarknaden, ofta felmärkt eller i blandningar, så att användarna kanske inte vet vad de använder, vilket ökar hälsoriskerna och leder till nya utmaningar för brottsbekämpning och lagstiftning.
EUDA har åtagit sig att öka Europas beredskap när det gäller narkotika och nya psykoaktiva ämnen och att stödja Europeiska unionen (EU) och dess medlemsstater genom en ny, sammankopplad tjänstemodell. Europeisk narkotikarapport stöder detta arbete genom att lyfta fram de senaste trenderna och framväxande hot för beslutsfattare och yrkesverksamma på narkotikaområdet, för att ge underlag till deras insatser och stödja utvecklingen av evidensbaserade och snabba svar på nya och föränderliga narkotikaproblem.
Europeiska unionens narkotikamyndighet – stöd till insatser i ett föränderligt narkotikalandskap

I dagens Europa är det mer sannolikt med snabba förändringar i de substanser som finns tillgängliga på de lokala narkotikamarknaderna, vilket skapar större osäkerhet kring vilka skador som användarna kan utsättas för. Nya substanser har i allt högre grad integrerats på Europas narkotikamarknad och de riktar sig till en bred målgrupp som omfattar allt från tillfälliga och socialt integrerade användare till personer som har problematiska användningsmönster och som upplever social marginalisering.
Efter det att EMCDDA omvandlades till EUDA i juli 2024 är myndigheten bättre rustad att möta dessa utmaningar. Myndighetens proaktiva roll har stärkts, liksom dess uppdrag att stödja EU:s och dess medlemsstaters beredskap med ett utbud av kundcentrerade tjänster av hög kvalitet. Inom ramen för det nya mandatet kommer EUDA att använda sig av expertanalyser som underlag för bedömningar i nära realtid och åtgärder för att hantera nya narkotikaproblem, oavsett om det rör sig om hot från nya substanser, prekursorer eller globalt sammankopplade narkotikamarknader och tekniska utmaningar.
Med tanke på de starka nya syntetiska opioider, såsom nitazener, som är tillgängliga i EU och som skapar allvarliga hälsorisker, är det viktigt att förbättra Europas förmåga att identifiera nya substanser, fastställa substansernas renhetsgrad och bedriva farmakologisk profilering för att klargöra vilka substanser som säljs. För att göra detta utvecklar EUDA ett nätverk av nationella forensiska och toxikologiska laboratorier och stöder utvecklingen av kvalitetsstandarder inom detta viktiga område.
Förgiftningsutbrott kan snabbt trappas upp, vilket har förekommit i samband med syntetiska cannabinoider och nitazenopioider. EU:s system för tidig varning om nya psykoaktiva substanser fortsätter att vara ett viktigt stöd för att öka medvetenheten om och vidta åtgärder mot nya och kontrollerade substanser på nationell nivå och EU-nivå. Det tillhandahåller informationsutbyte, rådgivning, varningar, tidig varning och riskbedömningar. Som ett komplement till detta kommer det europeiska varningssystemet för narkotika att stödja EU:s och medlemsstaternas beredskaps- och insatsverksamhet i fråga om allvarliga narkotikarelaterade risker genom snabbt utbyte av information, riktade varningar och annan riskkommunikation.
EUDA:s system för bedömning av hot mot hälsa och säkerhet håller för närvarande på att utvecklas till en ny kapacitet för att stödja beredskap och strategiska åtgärder som svar på framväxande narkotikarelaterade hot i Europeiska unionen. I slutet av 2024 slutförde myndigheten en pilothotbedömning med inriktning på mycket starka syntetiska opioider i Östersjöområdet. Hotbedömningarna utarbetas i nära samarbete med nationella experter och bygger på flera datakällor och tvärvetenskapliga bidrag. De ger en strukturerad analys av situationen och innehåller förslag till stegvisa åtgärder för att bidra till att minska hotet på både nationell nivå och EU-nivå.
Narkotikasituationen i Europa 2025 – en översikt
Motståndskraftiga flöden av narkotika upprätthåller hög tillgänglighet i Europa

En analys av utbudsrelaterade indikatorer för narkotika i EU tyder på att narkotikaflödena verkar vara motståndskraftiga mot många marknadsförändringar och att tillgängligheten är fortsatt hög för alla typer av substanser. Det finns en utbredd tillgång till ett bredare spektrum av narkotika, ofta med hög styrka eller renhet, där kunskapen om hälsorisker är begränsad. För viss narkotika, till exempel cannabis, finns det en växande mångfald av användarprodukter på marknaden (t.ex. oljor, extrakt, ätbara produkter och vapingprodukter). När det gäller kokain har antalet rapporterade beslag i Europa fortsatt att öka från år till år. När det gäller syntetisk narkotika som amfetamin, MDMA och katinoner finns det tecken på ökad produktion i Europa, och det finns farhågor om att denna lokala produktion, närmare användarmarknaderna, kan leda till snabbare förändringar i användningstrenderna. Den ökade integreringen av nya centralstimulerande medel på den europeiska marknaden för narkotika, tillsammans med mer allmänt använda olagliga substanser, innebär nya utmaningar när det gäller de befintliga övervakningssystemens känslighet för nya skador och lämpligheten i befintliga åtgärder.
Kommersiell gränsöverskridande handel som utnyttjas av nätverk för narkotikahandel

Globaliseringen har haft en betydande inverkan på tillgången till narkotika i Europa, eftersom brottslingar utnyttjar de ökade möjligheter till olaglig handel som skapas genom mer sammanlänkade kommunikations-, handels- och transportnät. Infiltrationen av sjötransportvägar och handeln med stora mängder narkotika i kommersiella intermodala transportcontainrar fortsätter att driva på den europeiska narkotikamarknaden. Den globaliserade handeln utnyttjas för att underlätta inköp av kemikalier och utrustning som används vid narkotikaproduktion, och europeiska narkotikaproducenter och narkotikahandlare är närmare knutna till internationella kriminella nätverk.
Narkotikahandelns motståndskraft via kommersiella leveranskedjor återspeglas i de stora narkotikabeslagen i Europas hamnar. Under 2024 rapporterade Spanien sitt största beslag någonsin av kokain i en enda sändning – 13 ton, dolt i bananer med ursprung i Ecuador. Tyskland beslagtog 43 ton kokain under 2023 eftersom stora försändelser på 25 ton beslagtogs i Hamburgs hamn samma år, vilket är dubbelt så mycket som den kvantitet som rapporterades 2022. Kriminella nätverk använder flera olika metoder för att undvika upptäckt. Bland annat använder de sofistikerade metoder för döljande, vanligtvis genom att utnyttja varutransporter (vilket skapar logistiska utmaningar för myndigheterna) rikta in sig på mindre hamnar, flytta sändningar från fartyg till fartyg till havs eller lämna dem flytande i vattnet för insamling.
I EU:s färdplan mot narkotikahandel från 2023 beskrivs åtgärder för att förbättra tullens riskhantering och upptäckten av narkotika och prekursorer. I dessa ingår att förbättra tullinformationssystemens interoperabilitet mellan EU:s medlemsstater och stödja införandet av avancerad utrustning för containerskanning. Färdplanen stöder också den nyligen inrättade europeiska hamnalliansen, ett offentlig-privat partnerskap, som syftar till att öka motståndskraften hos viktiga logistikcentrum mot narkotikahandel och infiltration av organiserade kriminella grupper.
I takt med att produktionen av och handeln med narkotika utvecklas är det fortfarande en utmaning att motverka de hälso- och säkerhetsrisker som de kriminella nätverkens verksamhet och narkotikamarknadens funktion medför. Både organiserad brottslighet och narkotikahandel är bland de viktigaste ämnen som tas upp i den kommande externa utvärderingen av EU:s narkotikastrategi och handlingsplan 2021–2025. Baserat på insikter från Europols årliga hotbildsbedömningar avseende grov och organiserad brottslighet, behandlar den nyligen lanserade europeiska strategin för inre säkerhet – ProtectEU – den föränderliga hotbilden, med fokus på att bekämpa organiserad brottslighet och narkotikahandel.
Onlineplattformar används för att underlätta narkotikahandel och distribution

I dag organiseras narkotikahandeln genom en mängd olika nationella och globala onlineplattformar vars omedelbarhet och möjlighet att vara anonym är lockande för såväl leverantörer som köpare. På slutkundsnivå används synliga webbplatser, inklusive lagliga e-handelsplattformar och webbplatser på sociala medier, för att sälja nya psykoaktiva substanser, olagligt producerade, förfalskade läkemedel och, i mindre utsträckning, etablerad narkotika. Synliga webbplatser används också för att sälja narkotikaprekursorer och andra kemikalier som används vid narkotikaproduktion. Aktuell information tyder på att narkotikadistribution i detaljistledet i allt högre grad underlättas genom plattformar och applikationer för sociala medier, som varierar i öppenhet från offentliga profiler till privat innehåll och forum för förhandsgranskade användare. Detaljhandeln underlättas också av darknetwebbplatser, som erbjuder anonymitet genom kryptering och digitala kryptovalutabetalningar, och som riktar sig till kunder globalt, men även till specifika länder eller språkgrupper.
Forskning tyder på att köpare och säljare ser sociala medier som mer tilltalande än kryptomarknader eftersom de underlättar snabba och bekväma transaktioner, oavsett om de sker på plats, genom onlinebetalningar, direkt leverans eller med hjälp av uthämtningsställen. Kriminella nätverk använder också sociala medier för att rekrytera och utnyttja ungdomar som medhjälpare på låg nivå i olika aspekter av narkotikahandeln, inklusive detaljhandelsförsäljning, gränsöverskridande handel och målinriktade hot och våldshandlingar.
Kryptomarknaderna har blivit mindre attraktiva, på grund av sin korta operativa livslängd, exitbedrägerier och nedstängningar ledda av brottsbekämpande myndigheter. Mer allmänt har brottsbekämpande organ stört den digitala kriminella infrastrukturen genom att infiltrera krypterade kommunikationsnät som används av smugglare.
Hot och våld är fortfarande ett kännetecken för Europas narkotikamarknad

Förutom att olagliga substanser blir allmänt tillgängliga i Europa leder den olagliga produktionen, handeln och distributionen av narkotika till hot och våld, vilket undergräver Europas säkerhet. De potentiella vinsterna från försäljning av narkotika lockar kriminella nätverk, vilket skapar intensiv konkurrens om kontrollen över källor, rutter och marknader, och kan leda till våld. Oron har ökat inte bara när det gäller korruption hos personal i de logistiska leveranskedjorna eller försök att destabilisera institutioner genom infiltration, utan också när det gäller mord och utnyttjande av ungdomar som rekryterats av kriminella nätverk i olika aspekter av narkotikahandeln.
Sårbara unga människor utsätts, personligen och på nätet, och rekryteras för att arbeta som narkotikakurirer och, i vissa extrema fall, för att utföra våldshandlingar och narkotikarelaterade mord. Människor kan falla offer för narkotikarelaterade hot och våldshandlingar på olika nivåer, där individer och familjer utsätts för att de samlat på sig narkotikaskulder. I takt med att de brottsbekämpande myndigheterna intensifierar sina insatser i viktiga transportcentrum utnyttjar kriminella nätverk flera olika metoder för att flytta narkotikasändningar, vilket kan leda till en spridning av hot och våld till nya platser där narkotika produceras, lagras, transiteras eller säljs.
EUDA har lanserat ett nytt projekt för att bättre förstå hur det narkotikamarknadsrelaterade våldet ser ut i Europa och ge beslutsfattarna bästa möjliga information om hur de ska hantera denna fråga. Som en del av denna insats och i samarbete med Europeiska kommissionen anordnade EUDA den första europeiska konferensen om narkotikarelaterat våld, som hölls i Bryssel i november 2024. Konferensen behandlade de olika aspekterna av narkotikarelaterat våld, balansen mellan hälsa och säkerhet samt främjandet av samhällets säkerhet och folkhälsan. Detta evenemang belyste behovet av att förbättra övervakningen och datainsamlingen på europeisk nivå och av att inrätta ett regelbundet forum för utbyte av idéer och bästa praxis för att stödja evidensbaserat beslutsfattande på detta område (se även EUDA och Europols EU Drug Markets – In-depth analysis och Europols hotbildsbedömning avseende grov organiserad brottslighet).
Att hantera komplexa mönster av blandmissbruk är fortfarande en utmaning

Blandmissbruk är förknippat med högre risk för hälsoproblem och sociala problem. Med blandmissbruk avses användning av två eller flera psykoaktiva lagliga eller olagliga substanser, samtidigt eller i följd. Uppgifter från en rad indikatorer, bland annat 2024 års europeiska webbundersökning om narkotika och analys av rester från sprutor utförd av Escape-nätverket, tyder på att blandmissbruk är utbrett bland personer som använder narkotika. Olika faktorer kan ligga bakom de ökande rapporterna om blandmissbruk, bland annat den ökande integrationen av marknaderna för nya psykoaktiva substanser och ny narkotika. Exempel på detta är hampa blandad med halvsyntetiska cannabinoider, centralstimulerande medel blandade med syntetiska katinoner och ketamin, eller nya syntetiska opioider blandade med eller felaktigt sålda som heroin eller bensodiazepiner.
Oavsett om det är avsiktligt eller inte, innebär användning av olika narkotikatyper i kombination, inklusive med alkohol, ökade risker och försvårar genomförandet av insatser, inklusive insatser vid akut förgiftning. Komplexiteten i mönstren för narkotikaanvändning återspeglas i det faktum att de flesta överdoser med dödlig utgång inbegriper användning av mer än en substans, där opioider vanligen används i kombination med annan narkotika. Alkohol och bensodiazepiner förekommer i en betydande andel fall av överdosering med dödlig utgång. Med tanke på de växande utmaningarna i samband med blandmissbruk arbetar EUDA med att förbättra datainsamlingen och övervakningen av blandmissbruk för att bättre stödja politik och bästa praxis på detta område.
Cannabismarknaden i Europa fortsätter att utvecklas
Cannabisprodukterna ökar i mångfald och styrka

Omkring 1,5 procent av de vuxna i EU (4,3 miljoner människor) beräknas använda cannabis dagligen eller nästan dagligen, och det är dessa människor som löper störst risk att få problem av att använda cannabis. Styrkan hos beslagtagen cannabisharts är fortfarande mycket hög historiskt sett, och det genomsnittliga provet innehåller nu 23 procent THC, medan den genomsnittliga styrkan hos marijuana ligger kvar på 11 procent THC. Även om hasch och marijuana fortsätter att vara de dominerande cannabisprodukterna finns det nu ett allt större utbud av cannabisbaserade produkter tillgängliga för användarna, inklusive högpotenta produkter som har kopplats till akut narkotikaförgiftning på sjukhusens akutmottagningar. Läget kompliceras ytterligare av att vissa produkter som säljs på den illegala marknaden som cannabis kan vara utblandade med starka syntetiska cannabinoider. Nyligen har det också dykt upp ett antal halvsyntetiska cannabinoider, såsom hexahydrocannabinol (HHC), på de kommersiella marknaderna i vissa europeiska länder. Denna mångfald av produkter medför hälsorisker för användarna och kräver mer forskning och uppmärksamhet från lagstiftarna.
Det är fortfarande viktigt att bedöma effekterna av förändringar i cannabispolitiken

Den europeiska politiska strategin för cannabis blir också alltmer diversifierad. Vissa EU-medlemsstater ändrar, eller överväger att ändra, sin inställning till vuxnas användning av cannabis för rekreationsändamål, för att skapa laglig tillgång till hasch och marijuana. I december 2021 lagstiftade Malta om begränsad hemodling, innehav av små mängder och cannabisanvändning privat, vid sidan av icke-vinstdrivande gemensamma odlingsklubbar. I juli 2023 lagstiftade Luxemburg om att tillåta begränsad privat hemodling och användning, och i februari 2024 lagstiftade Tyskland om att tillåta begränsad hemodling, innehav och användning av små mängder samt ideella klubbar för cannabisodling.
Nederländerna håller också på att se över sin strategi, men odling, försäljning och innehav av cannabis är fortfarande brottsligt. Försäljning av små mängder cannabis, upp till 5 gram, till personer över 18 år i s.k. coffeeshops, som uppfyller vissa kriterier, har dock tolererats i årtionden. Eftersom cannabis fortfarande tillhandahålls från den illegala marknaden drar kriminella grupper nytta av denna handel. För att ta itu med detta problem håller Nederländerna på att testa en sluten modell för leveranskedjan för cannabis i tio kommuner, där cannabis som produceras i reglerade lokaler är tillgänglig för försäljning i coffeeshops.
Det är oklart vilken inriktning EU:s framtida politik kommer att ta. Klart är dock att politiska förändringar inom detta område bör åtföljas av en bedömning av effekterna av de förändringar som görs. Denna typ av utvärdering kräver goda grundläggande data, vilket understryker behovet av att förbättra vår övervakning av de nuvarande användningsmönstren för den oftast använda narkotikan i Europa.
Bredare tillgång till halvsyntetiska cannabinoider med okända hälsorisker

Efter införandet av rättsliga kontroller av produktionen av syntetiska cannabinoider i Kina 2021 stördes leveranserna av denna narkotika till Europa, och en del av produktionen flyttade därefter till Europa. Tecken på att det förekommer tillverkning av syntetiska cannabinoider i Europa är bland annat beslagen av ett litet antal olagliga laboratorier och importen av prekursorer för framställning av sådan narkotika under 2023. Trots tecken på en betydande minskning av tillgången till syntetiska cannabinoider under 2024 fortsätter de att vara ett folkhälsoproblem bland vissa sårbara befolkningsgrupper, däribland personer i fängelse.
Halvsyntetiska cannabinoider, som först dök upp på den europeiska marknaden 2022, har spridit sig snabbt. HHC (hexahydrokannabinol) var den första halvsyntetiska cannabinoid att dyka upp, men sedan dess har mer än tjugo sådana ämnen upptäckts, vanligtvis marknadsförda som lagliga alternativ till cannabis. Ursprungligen importerades halvsyntetiska cannabinoider från USA, men nu har även en europeisk produktion kunnat konstateras. Halvsyntetiska cannabinoider är allmänt tillgängliga via internet och, i vissa länder, fysiska försäljningsställen. De förekommer huvudsakligen som smaksatta ätbara produkter, såsom geléer, och e-cigaretter samt cannabis med låg THC-halt som har sprejats eller blandats med cannabinoiderna. Deras tillgänglighet och förmodade rättsliga status kan locka både cannabisanvändare och förstagångsanvändare, eventuellt även ungdomar och barn. Vilka specifika halvsyntetiska cannabinoider som förekommer – med olika styrka – och deras koncentrationer kan skilja sig avsevärt mellan produkter och partier.
Effekterna av halvsyntetiska cannabinoider på människor har fortfarande inte studerats tillräckligt. Rapporter tyder på att substanserna har cannabisliknande effekter, med risker för biverkningar som sträcker sig från lindrig till allvarlig förgiftning. Med tanke på att halvsyntetiska cannabinoider farmakologiskt liknar cannabis behövs klarhet om deras potential att utlösa psykotiska episoder och deras beroendeskapande kapacitet. På det hela taget innebär denna variation och oförutsägbarhet en potentiell förgiftningsrisk för användarna.
Ökad oro över tillgången på kokain och ketamin
Oförtröttlig produktion och smuggling ger oöverträffad tillgång till kokain

År 2023 rapporterade EU:s medlemsstater för sjunde året i rad en rekordstor mängd beslagtaget kokain: 419 ton. Kokainsmugglingen via Europas hamnar i intermodala kommersiella fraktcontainrar bidrar till den höga tillgängligheten till denna narkotikatyp. I takt med att förbudsåtgärderna har ökat vid de största införselställena för kokain riktar smugglarna också in sig på mindre hamnar i andra EU-medlemsstater och grannländer, som kan vara mer sårbara för narkotikasmuggling. Denna förändring i narkotikahandelsvägarna kan åtföljas av narkotikarelaterade hot och våldshandlingar. Utöver att utnyttja kommersiella fraktcontainrar använder sig smugglarna av en rad andra former av transport- och leveranstjänster, i kombination med innovativa döljningsmetoder, för att smuggla kokain till Europa.
Den olagliga bearbetningen av kokainprodukter fortsätter inom EU, och flera kokainlaboratorier avvecklas varje år. Kokainbearbetning i Europa innebär ofta sekundär extraktion av kokain som har införlivats i andra material (det kan t.ex. ha dolts i plastmaterial på kemisk väg), vilket gör det svårare att upptäcka kokain i kommersiella transporter. Kokainbas och kokainpasta smugglas i stora mängder till Europa för att bearbetas till kokainhydroklorid. Flera storskaliga anläggningar för kokainhantering upptäcks varje år. På det hela taget utgör de olagliga kokainleveranserna till Europa och tillverkningen av narkotika inom EU en dynamisk och resurskrävande utmaning för de brottsbekämpande myndigheterna och tullen.
Ökande sociala och hälsomässiga skadeverkningar av kokain och crack

Kokain är fortfarande, efter cannabis, den näst vanligaste narkotikan i Europa. Bland unga vuxna rapporterade 2,7 miljoner (2,7 procent av dem i åldern 15–34 år) att de har använt den under det senaste året. Kokainets ökande tillgänglighet och bredare geografiska och sociala fördelning framgår av de kokainrester som upptäckts i det kommunala avloppsvattnet, som ökade i de flesta städer med uppgifter för 2023 och 2022. Europeiska narkotikakontrolltjänster, som dock inte är nationellt representativa, konstaterar att kokain var den näst vanligaste identifierade substansen under första halvåret 2024. Kokain är den näst vanligaste narkotika som rapporteras av förstagångsintagna i specialiserad narkotikabehandling, och är nu den substans som oftast rapporteras vid akut narkotikaförgiftning på sjukhusens akutmottagningar.
Kokainanvändning kan leda till beroende och tvångsmässiga användningsmönster och är förknippad med ett antal negativa hälsoeffekter, som förvärras av blandmissbruk, oavsett om det sker tillsammans med alkohol eller andra narkotikatyper. Det är vanligt med kombinerad användning av kokain och alkohol, och när de två intas samtidigt bildas kokaetylen i levern, vilket är förknippat med större hälsorisker. Användning av kokain kan framkalla eller förvärra psykotiska tillstånd, till exempel psykos inducerad av centralstimulerande medel. Hanteringen av psykiatrisk samsjuklighet bland personer som har narkotikaproblem är fortfarande en utmaning eftersom integrerad behandling och psykiska hälso- och sjukvårdsåtgärder ofta saknas. Tillgängliga uppgifter tyder på att kokain, oftast i kombination med opioider, förekom i omkring en fjärdedel av dödsfallen på grund av överdos under 2023. Eftersom kokainanvändning kan förvärra underliggande hjärt- och kärlproblem är dess bidrag till dödligheten i Europa sannolikt underskattad.
Användningen av kokain, och crack i synnerhet, verkar bli allt vanligare, särskilt inom vissa marginaliserade befolkningsgrupper. Rökning och injicering av kokain förknippas med allvarligare hälsoproblem, och det är därför oroande att injicering av kokain och användning av crack rapporteras av fler länder. Antalet klienter som inledde behandling för kokainrelaterade problem för första gången ökade med 31 procent mellan 2018 och 2023, medan antalet förstagångsklienter för crack ökade med 35 procent. Under 2023 rapporterade rum för narkotikaanvändning i tio städer i åtta EU-länder att klienter använde crack, antingen ensamt eller tillsammans med heroin. För att tillgodose behoven hos personer som röker crack, ofta samtidigt som de använder opioider, kan de skadebegränsande tjänsterna behöva anpassa sina tjänster för att stödja säkrare rökvanor. Detta kan innebära tillhandahållande av kit med till exempel rör och filter.
Ökad risk för skadeverkningar av ökad tillgänglighet av ketamin

Även om ketamin inte används i stor utsträckning i Europa och är svårt att övervaka av flera skäl, inklusive dess varierande rättsliga status i EU-länderna, tyder aktuella uppgifter på att det är mer tillgängligt och att relaterade hälsoskador är mer uppenbara. Bland dem som svarade på den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 uppgav 14 procent av dem som hade använt narkotika under de senaste 12 månaderna att de hade använt ketamin, främst i samband med blandmissbruk med annan narkotika och alkohol. År 2024 rapporterades relativt låga halter av ketaminrester i kommunalt avloppsvatten av 82 städer i 22 EU-länder och Norge.
Ketamin produceras inte i stor omfattning i Europa, men sex laboratorier som vanligtvis medverkar i kristallisationen av ketaminpulver i bulk avvecklades under 2023. Stora mängder ketamin, främst med ursprung i Indien, smugglas till EU och har ökat på senare tid, med beslag av pulver på totalt 2,7 ton under 2023 som rapporterats till EU:s system för tidig varning. Ketamin kommer sannolikt att finnas konstant tillgängligt på narkotikamarknaderna och kan ha blivit en etablerad typ av narkotika i vissa sammanhang.
Under 2023 visade uppgifter från akutmottagningar på kontrollsjukhus som deltog i Euro-DEN Plus-nätverket i Europa att kokain var den substans som oftast rapporterades i kombination med ketamin i fall av akut förgiftning. Ketamin har kopplats till olika dosberoende akuta och kroniska skador, däribland neurologisk och kardiovaskulär toxicitet, psykiska problem, till exempel depression, och urologiska komplikationer, till exempel skador på urinblåsan till följd av intensiv användning eller förekomst av inblandningsämnen. Antalet klienter som rapporteras få behandling för problem relaterade till ketaminanvändning är fortsatt lågt, men mer än fördubblades mellan 2022 och 2023, till uppskattningsvis 1 329.
Behandlingen av problematisk användning av centralstimulerande medel är fortfarande komplex

Vår förståelse ökar för vad som utgör effektiv behandling av problem relaterade till centralstimulerande medel, men den är fortfarande relativt begränsad. Det krävs större investeringar för att säkerställa att insatserna och tjänsterna är lämpliga för de växande behov som observerats på detta område i vissa länder. Trots vissa investeringar i forskning finns det för närvarande inga effektiva farmakologiska behandlingar för problematisk användning av centralstimulerande medel vilka har godkänts av tillsynsmyndigheter. Psykosociala insatser kan vara effektiva, särskilt för personer som använder kokain (se Stimulants: health and social responses guide). Strategier såsom förstärkningsmetoder kan dock möta utmaningar när det gäller genomförandet inom de europeiska hälso- och sjukvårdssystemen.
Personer som injicerar centralstimulerande medel behöver sannolikt större tillgång till nål- och sprututrustning eftersom de eventuellt injicerar oftare än personer som använder opioider. Åtgärderna för denna grupp omfattar ofta någon form av uppsökande verksamhet och tillhandahållande av steril injektionsutrustning, kondomer, information om säkrare injicering och grundläggande hygien, venvård och sårvård, samt antibakteriella krämer och salvor (se EUDA:s publikation från 2025 om utrustning för skademinskning). Dessa förefaller vara lämpliga åtgärder, men det finns ännu ingen stark evidensbas på detta område. I vissa EU-länder spelar narkotikainnehållskontroller också en roll när det gäller att motverka skador relaterade till centralstimulerande medel genom att tillhandahålla information om de risker som är förknippade med centralstimulerande medel med hög renhetsgrad eller förfalskade centralstimulerande medel.
Med tanke på kopplingen mellan användning av centralstimulerande medel och riskfyllt sexuellt beteende har initiativ utvecklats särskilt för personer som använder centralstimulerande medel, såsom metamfetamin och kokain, i samband med kemsex. Dessa omfattar tvärvetenskapliga tjänster som tillhandahåller tjänster för narkotikarelaterad och sexuell hälsa samt insatser för att förbättra kopplingen mellan tjänsterna (se Spotlight on... Addressing sexual health issues associated with drug use).
Med tanke på att problem relaterade till centralstimulerande ämnen verkar öka är detta ett område som kräver ytterligare forskning och tjänsteutveckling. EUDA, UNODC och WHO håller på att utveckla ett gemensamt initiativ kallat Scale-up för att stödja behandlingen av problem med centralstimulerande medel.
Mångfald av syntetiska centralstimulerande medel – en växande utmaning
Tecken på ökad produktion av syntetisk narkotika i Europa

Intensifieringen av produktionen av syntetisk narkotika i Europa framgår tydligt av upptäckten av anläggningar med hög kapacitet i vissa länder och av de ökande beslagen av viktiga prekursorer som krävs för att tillverka dessa substanser. Vissa laboratorier kan också användas för att producera flera ämnen, såsom syntetiska centralstimulerande medel, som har likartade krav på kemikalier och tillverkningsutrustning.
Beslagen av prekursorkemikalier har både förändrats och ökat till följd av lagstadgade och regulatoriska kontroller av vanliga kemikalier för narkotikaproduktion. Under årtiondet fram till slutet av 2022 beslagtogs i genomsnitt 54 ton prekursorkemikalier, både förtecknade och icke förtecknade, årligen, men beslagen nådde en aldrig tidigare skådad nivå på 178 ton under 2023. Ökningen berodde främst på stora beslag av alternativa prekursorer för framställning av amfetamin, metamfetamin och MDMA i Nederländerna och Ungern. Under de senaste åren har beslagen av prekursorer för tillverkning av syntetiska katinoner och anläggningar för deras produktion ökat, framför allt i Polen. Kriminella nätverks produktion av viktiga prekursorer från alternativa kemikalier, såsom glycidderivat av BMK och PMK, för tillverkning av amfetaminer och MDMA, utgör en ständig utmaning för tullen och brottsbekämpningen. Både miljön och lokalsamhällena utsätts för risker när farliga kemikalier som krävs för narkotikaproduktion används eller när det kemiska döljandet av smugglad narkotika upphör, eftersom biprodukterna ofta kastas på ett olagligt och farligt sätt.
Den europeiska produktionen av MDMA ökar i takt med att produkter med hög styrka medför hälsorisker

MDMA produceras i Europa, främst i Nederländerna och Belgien, för inhemsk konsumtion och export till andra marknader. Rapporter om ökade beslag av MDMA-prekursorer i kombination med uppgifter om export av MDMA utanför EU kan vara en indikation på ökad produktion av MDMA för de globala marknaderna och en allmän återhämtning efter nedgången i samband med covid-19-pandemin. En annan källa till oro är den möjliga användningen av en omvänd smugglingsväg för kokain, från Europa till Latinamerika, för utbyte av MDMA mot kokain.
Eftersom MDMA-innehållet och renheten i partier av piller och pulver i detaljhandelsledet varierar, utsätts användarna för skiftande och oförutsägbara hälsorisker. Dessutom har MDMA-innehållet i ecstasytabletter ökat markant, från i genomsnitt omkring 84 milligram 2011 till mellan 138 och 158 milligram. Vissa tabletter innehåller upp till 350 milligram MDMA. Produkter med högre styrka kan potentiellt öka risken för negativa hälsoeffekter, inklusive dödsfall. Dessa hälsorisker kan också förvärras av blandmissbruk, vilket enligt uppgifter från olika källor är vanligt förekommande bland personer som använder MDMA.
Syntetiska katinoner integreras i allt större utsträckning på EU:s narkotikamarknad

Aktuella uppgifter tyder på att syntetiska katinoner, en bred grupp centralstimulerande medel, finns konstant tillgängliga på narkotikamarknaden i vissa länder och att de avsiktligt kan köpas som prismässigt överkomliga centralstimulerande medel. Uppgifter från narkotikainnehållskontroller visar att det är mer sannolikt än tidigare att syntetiska katinoner köps avsiktligt. Exponering för oväntade ämnen framgick dock av inlämnade prover som såldes som 3-MMC men som ofta innehöll 2-MMC i stället. I 2024 års europeiska webbundersökning om narkotika hade 9 procent av de svarande använt syntetiska katinoner under de senaste 12 månaderna. Även om vissa indikatorer kan tyda på att marknaden för denna typ av narkotika verkar växa är det en utmaning att övervaka en bred grupp av föreningar med verktyg som ursprungligen utformades för att spåra sedan länge etablerade narkotikatyper, som kokain. EUDA har nyligen gjort riskbedömningar av tre nya syntetiska katinoner, 2-metylmetkatinon (2-MMC), 4-bromometkatinon (4-BMC) och N-etylnorpentedron (NEP) (se EUDA:s riskbedömningar).
Vissa syntetiska katinoner, till exempel 4-CMC, har visat sig ha effekter och potentiella skadeverkningar som i stort sett liknar andra psykostimulantia, till exempel MDMA och amfetamin. Syntetiska katinoner är dock en bred grupp av narkotika som innehåller ämnen med olika effekter eller hälsorisker som kan vara allvarligare till följd av högre styrka, såsom pyrrolidino-derivaten, som omfattar alfa-PHiP (α-pyrrolidinoisohexanofenon). Effekterna av många av dessa narkotikatyper på människor har inte undersökts i någon större utsträckning.
Under 2023 uppgick importen och beslagen av syntetiska katinoner till 37 ton, vilket är en ökning från 27 ton 2022 och 4,5 ton 2021. Merparten gällde ett litet antal bulkförsändelser som importerades från Indien, främst via Nederländerna. Betydande mängder syntetiska katinoner produceras också i Europa, där allt fler anläggningar för narkotikaproduktion upptäcks, inklusive storskaliga anläggningar, och allt större mängder prekursorkemikalier beslagtas.
Risk för europeisk produktion av och handel med metamfetamin som driver på dess användning

Det finns vissa tecken på att användningen av metamfetamin, som fortfarande är låg i de flesta EU-länder, nu förekommer i fler länder än tidigare.
Produktionen av och handeln med amfetamin och metamfetamin i Europa fortsätter, både för inhemsk efterfrågan och för export till mer lönsamma marknader utanför EU. Bensylmetylketon (BMK) är en viktig prekursorkemikalie för tillverkning av båda dessa narkotikatyper. Andra ämnen som kan användas för att tillverka BMK väljs ut av kriminella nätverk för att undgå upptäckt, och beslagen av dessa har ökat i Europa. Storskaliga produktionsanläggningar för tillverkning av dessa narkotikatyper fortsätter att upptäckas i EU. Det sker en avveckling av produktionsanläggningar för flera olika narkotikatyper, där produktionen kan växla mellan olika substanser, vilket sannolikt lockar kriminella nätverk att producera mer värdefulla produkter för export, såsom kristallmetamfetamin, vid sidan av mindre lukrativa produkter för inhemska användare, såsom amfetamin och andra syntetiska centralstimulerande medel. Beslagen av vinsyra, en kemikalie för utvinning av den mest potenta och eftertraktade formen av metamfetamin (d-metamfetamin, som används för kristallmetamfetamin) från blandningar som framställts med BMK-metoder, mer än fyrdubblades under 2023 och uppgick till 10,9 ton.
De beslagtagna mängderna av både amfetamin och metamfetamin har varit relativt stabila de senaste åren, men små ökningar rapporterades 2023. Några beslag av stora sändningar av metamfetamin kan tyda på att narkotikan omlastas genom Europa till andra destinationer. Detta kan bero på att det är attraktivt för smugglarna att styra transporterna via platser som är mindre förknippade med internationell narkotikahandel på väg till den avsedda destinationen.
Den europeiska produktionen av och handeln med metamfetamin skapar potential för ökad tillgång till dessa narkotikatyper på lokala marknader för centralstimulerande medel, där det ibland förekommer dynamiska förändringar i vilka produkter som är tillgängliga för användarna.
Ökad oro för miljöskador till följd av narkotikaproduktion
Från de höga vatten- och energibehoven vid olaglig cannabisodling till skogsskövlingen i samband med kokaodling är narkotikaproduktionens miljöpåverkan betydande. Förändringar i lagstiftningen om cannabis i vissa länder har underlättat forskning om miljöpåverkan från produktionen av denna narkotikatyp, inklusive dess koldioxidavtryck, jorderosion och effekter på vattenreserver.
Miljöskador är starkt kopplade till produktionen av syntetisk narkotika, särskilt dumpning av giftigt kemiskt avfall, men det finns fortfarande stora kunskapsluckor.
Avvecklingen av storskaliga laboratorier för syntetisk narkotika i EU, tillsammans med signaler om ökad kokainbearbetning och produktion av syntetiska katinoner, understryker hur angeläget det är att åtgärda dessa kunskapsluckor. MDMA-produktionen i Europa har en betydande miljöpåverkan, och varje kilogram MDMA genererar cirka 58 kg giftigt avfall. Totalt sett genererar MDMA-produktionen i EU potentiellt mellan 1 000 och 3 000 ton kemiskt avfall varje år. Produktionsanläggningarna är också utsatta för olyckor, explosioner och bränder på grund av de flyktiga kemikalier som används – vilket innebär betydande risker för de omgivande samhällena.
Mycket lite är känt om narkotikahandelns miljökonsekvenser, som kan omfatta miljöskadliga metoder såsom skogsavverkning för att skapa olagliga landningsbanor. På samma sätt kan narkotikahandelsvägar genom miljömässigt känsliga områden påskynda förstörelsen av livsmiljöer och förlusten av biologisk mångfald. I samband med olaglig handel till havs kan fartyg som används för narkotikahandel sänkas avsiktligt eller överges efter leveranser eller under försök till ingripande.
EUDA stöder insatser för att uppskatta koldioxidavtrycket från cannabisodling, analysera grundvattenföroreningar till följd av avfall från syntetisk narkotika och utveckla ett ramverk för att övervaka miljöeffekterna av narkotikaproduktion. Dessa initiativ syftar till att skapa en tydligare bild av hur narkotikaproduktionen påverkar den naturliga miljön och ge underlag för evidensbaserade åtgärder.
Europas komplexa heroin- och opioidsituation
Blandmissbruk kopplat till de flesta opioidrelaterade dödsfall

Att förstå de faktorer som påverkar utvecklingen av narkotikainducerade dödsfall är avgörande för att kunna utveckla effektiva åtgärder för att förebygga och motverka överdoser, men det finns fortfarande begränsningar i den tillgängliga informationen. Eftersom nya narkotikahot snabbt kan uppstå är det viktigt att förbättra uppgifternas aktualitet och fullständighet för att förbättra beredskapen. Tillgängliga uppgifter visar att uppskattningsvis 7 500 narkotikarelaterade dödsfall rapporterades i EU under 2023, vilket innebär en dödlighet på 24,7 dödsfall per miljon invånare i åldern 15–64 år.
Överlag är opioider, oftast i kombination med andra substanser, fortfarande de vanligaste substanserna vid narkotikarelaterade dödsfall. Heroin förekommer dock inte längre i majoriteten av dödsfallen på grund av överdoser, utom i ett fåtal länder, och andra opioider och annan narkotika spelar nu en viktig roll. I vissa länder är en betydande andel av dödsfallen till följd av överdosering förknippade med andra opioider än heroin, däribland metadon och, i mindre utsträckning, buprenorfin, smärtstillande läkemedel som innehåller opioider och andra syntetiska opioider. Alkohol förekommer, tillsammans med bensodiazepiner, i en betydande andel av de dödliga överdoserna av opioider. Centralstimulerande medel som kokain rapporteras också tillsammans med opioider i toxikologiska data.
På det hela taget är samtidig användning av olika narkotikaklasser fortfarande en viktig, men inte tillräckligt erkänd, faktor för att förstå och vidta åtgärder mot narkotikarelaterad dödlighet. EUDA kommer att samordna ett nytt nätverk av forensiska och toxikologiska laboratorier, vilket kommer att öka den tillgängliga analyskapaciteten för att övervaka hur olika typer och kombinationer av narkotika påverkar trenderna i dödligheten.
För att förebygga överdoser och dödsfall till följd av opioider krävs utökade tjänster

Eftersom opioider fortsätter att vara inblandade i majoriteten av dödsfallen på grund av överdoser i EU är det särskilt viktigt med effektiva åtgärder mot dem. Insatserna på detta område kan syfta till att förhindra att överdoser överhuvudtaget inträffar eller att förhindra dödsfall när överdoser inträffar. Fram till 2023 rapporterade 15 europeiska länder om genomförandet av naloxonprogram, inklusive pilotprojekt, för att förebygga dödsfall på grund av överdos. Förändrade användningsmönster och tillgången till olika formuleringar av naloxon i såväl injicerbar form och som nässprej kan nu kräva att tjänsterna ser över de nuvarande administreringsprotokollen och uppdaterar dem med hänsyn till de läkemedel som finns tillgängliga. Överdoser med kraftfulla syntetiska opioider kan till exempel kräva administrering av flera doser naloxon för att häva opioideffekterna. Riktlinjerna för hantering av överdoser, från 2024, bekräftar dock att den inledande behandlingen av akut opioidförgiftning är oförändrad, oavsett om den beror på heroin, receptbelagda opioider eller nya syntetiska opioider, såsom fentanylderivat eller nitazener. Det är fortfarande viktigt att titrerade doser av naloxon administreras till personer med akut opioidförgiftning. Detta belyser värdet av att utbilda de personer som kan tänkas komma till undsättning eller bevittna en överdos i första hjälpen, inklusive användning av naloxon.
Nitazenopioider ökar risken för förgiftning

Nya syntetiska opioider är mycket starka, vilket innebär att en liten mängd räcker för att framställa många doser på slutkundsnivå och kan medföra ökad risk för livshotande förgiftning. Nitazenopioider har nyligen dykt upp på narkotikamarknaden i Europa, där de var de enda nya opioider som rapporterades till EU:s system för tidig varning under 2023. Tillgången till dem ökar, vilket skapar större risker för personer som använder opioider, som kan stöta på dem blandade med annan narkotika, felaktigt sålda eller i falska läkemedel. Under 2023 tredubblades mängden nitazenpulver som upptäcktes i Europa.
Rapporter till EU:s system för tidig varning visar att tillgången till förfalskade läkemedel som innehåller nitazenopioider har ökat avsevärt i Europa, och att minst åtta länder beslagtog dem under 2023. Dessa produkter efterliknar vanligtvis legitima receptbelagda läkemedel, särskilt oxikodon och i mindre utsträckning bensodiazepiner. Här finns bland annat farhågor om att de kan spridas från högriskanvändare av opioider till bredare befolkningsgrupper utan opioidtolerans, däribland ungdomar.
I Irland såldes nitazener felaktigt som heroin under 2023 och som bensodiazepiner under 2024, vilket ledde till oavsiktlig användning och flera överdoser. Kluster eller betydande antal dödsfall och akut toxicitet kopplade till nitazener rapporterades under 2023 eller 2024 i Tyskland, Frankrike, Sverige och Norge. Rapporter från Estland och Lettland visar att nitazener står för en betydande andel av dödsfallen på grund av överdos i dessa länder. På grund av deras höga potens och nya egenskaper finns det farhågor om att nitazenopioider kanske inte upptäcks rutinmässigt i de vanligaste toxikologiska undersökningarna vid obduktioner, vilket leder till underskattningar av deras inblandning.
Kina utvidgade kontrollen av nitazenopioider under 2024 till att omfatta tio substanser. Detta kan leda till att marknaden styrs bort från dominerande substanser som metonitazen och protonitazen och mot nya derivat eller alternativa opioidfamiljer. Sedan mitten av 2024 har det till exempel skett en liten men signifikant ökning av upptäckter av substanser som tillhör ”benzimidazolorfinfamiljen”, med fem EU-länder som rapporterade cyklorfin och två som upptäckte spiroklorfin. Det finns för närvarande inga farmakologiska data tillgängliga för dessa substanser, men deras strukturella likhet med brorfin, en potent opioid, tyder på att andningsdepression sannolikt är en betydande hälsorisk.
De potentiella effekterna av förändringar i produktionen av och handeln med heroin är fortfarande oklara, men beredskapen är avgörande

Det förbud mot narkotika, inklusive odling av opiumvallmo, som talibanerna införde i april 2022, har kraftigt minskat produktionen av opium och heroin i Afghanistan, den största källan till denna narkotikatyp i Europa. Om minskningen av opium- och heroinproduktionen i Afghanistan håller i sig kommer den sannolikt att påverka tillgången på heroin i Europa, även om det är svårt att förutse när detta kan ske och hur det kan komma att upplevas i olika EU-medlemsstater. Inom Europa tyder ett antal indikatorer på att heroinmarknaden har krympt under de senaste tio åren. Trots stora fluktuationer i de beslagtagna mängderna tyder de långsiktiga trenderna i pris och renhet och i antalet beslag på att utbudet kan ha ökat i förhållande till efterfrågan under perioden. Utöver begränsningarna vad gäller tillgång är marknadens motståndskraft och anpassning fortfarande centrala faktorer att överväga för att få en bättre förståelse av tecknen på förändringar på Europas heroinmarknad. Rapporter tyder till exempel på att opiumlager i Afghanistan kan ha bidragit till att mildra de omedelbara effekterna av förbudet (se EUDA:s senaste publikation om Afghanistan). Den europeiska heroinmarknadens höga värde skulle kunna göra leveranserna till Europa något motståndskraftiga på kort till medellång sikt. Dessutom är smugglingsnätverken mycket anpassningsbara och kan komma att ändra sina rutter till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och konflikterna i Mellanöstern. Det skulle dock vara svårt att helt ersätta heroin från Afghanistan med leveranser från andra producentländer, såsom Myanmar, med tanke på den mängd opium och heroin som producerades i och smugglades från Afghanistan före det nuvarande förbudet.
Mot bakgrund av osäkerheten måste Europa förbättra sin beredskap för att hantera potentiella utmaningar som kan uppstå till följd av en sådan marknadsförändring. Minskad tillgång till heroin kommer sannolikt att leda till ökat blandmissbruk och substansbyten bland dem som använder opioider, oavsett om det rör sig om andra opioider eller centralstimulerande medel, men en avgörande metod för att förebygga detta scenario skulle vara att utöka möjligheterna att snabbt få behandling med opioidagonister och tillhörande stödåtgärder, samt att bygga ut nål- och sprutprogram. Det är också viktigt att tillhandahålla tillräcklig tillgång till naloxon för att förhindra dödsfall på grund av överdos. Det är fortfarande viktigt att övervaka den narkotika som finns tillgängliga i detaljhandeln på de lokala narkotikamarknaderna för att snabbt kunna identifiera förändringar i de substanser som säljs och förekomsten av farliga narkotikasatser. EU:s system för tidig varning kommer att fortsätta att spela en viktig roll i detta avseende, liksom EUDA:s nya system för hotbildsbedömning.
Att agera mot Europas föränderliga narkotikaproblem
Narkotikaanvändning bland skolelever

Övervakning av användningen av narkotika bland ungdomar är fortfarande av central betydelse för utvecklingen av en effektiv framtida narkotikapolitik. Det europeiska skolundersökningsprojektet för alkohol och narkotika (Espad) ger insikter om ungdomars riskbeteenden i Europa. Den senaste omgången av undersökningen, som genomfördes under 2024 i 37 europeiska länder, visar att de framväxande trenderna ger upphov till nya farhågor, trots den långsiktiga minskningen av narkotikaanvändningen bland ungdomar.
Cannabis är fortfarande den vanligaste typen av narkotika, även om livstidsprevalensen har sjunkit till den lägsta nivån sedan 1995. Pojkar rapporterar i allmänhet en högre konsumtion, men skillnaderna mellan könen minskar, med vissa undantag där flickorna går om pojkarna. Tidig debut och högriskbruk är fortfarande ett problem, även om den totala nuvarande användningen (definierad som under de senaste 30 dagarna) bland elever i EU har sjunkit till 5,7 procent, vilket återspeglar en långsiktig nedåtgående trend.
Användningen av annan narkotika har minskat bland Espad-eleverna och skillnaderna mellan könen har minskat, även om pojkar i allmänhet fortfarande rapporterar högre konsumtion. Samtidigt ökar användningen av inhalanter (dvs. sniffning, boffning och lustgas) bland flickor, liksom användningen av receptbelagda läkemedel på ett icke förskrivet sätt.
Cigarettrökningen har minskat markant under de senaste årtiondena och livstidsprevalensen har halverats under perioden 1995–2024. Tidig debut förekommer dock fortfarande, särskilt bland flickor. Andelen flickor som är 13 år eller yngre och som röker dagligen har ökat under de senaste åren. Samtidigt har användningen av e-cigaretter ökat kraftigt bland ungdomar, med ökande antal tidiga debuter och ökande daglig konsumtion, vilket underblåser oron över den dubbla användningen av traditionella och elektroniska cigaretter och återspeglar en bredare övergång till alternativa nikotinprodukter.
Alkoholkonsumtionen har också minskat över tid, både den totala konsumtionen och berusningsdrickandet. Denna minskning är dock mer uttalad bland pojkar, medan trenden bland flickor är mer stabil. Trots dessa framsteg är alkohol fortfarande lättillgängligt, och en tidig alkoholdebut och intensivkonsumtion av alkohol är fortfarande ett stort problem.
När det gäller det psykiska välbefinnandet uppger i genomsnitt 59 procent av eleverna att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Resultaten visar på betydande regionala skillnader och skillnader mellan könen, där flickor konsekvent rapporterar sämre välbefinnande än pojkar. De lägsta nivåerna av välbefinnande noteras i länder där det råder konflikter och instabilitet.
De förebyggande insatserna är utbredda, och de flesta elever har deltagit i minst en insats. Alkohol är det ämne som oftast tas upp, medan olagliga substanser och beteendemässiga risker får mindre uppmärksamhet. Kompetensbaserade förebyggande program, som betonar interaktiva metoder, är vanligare i västra och södra Europa.
Tillsammans återspeglar dessa resultat den föränderliga karaktären hos narkotikaanvändningen bland ungdomar och de områden som befintliga åtgärder kan behöva ta hänsyn till när de utvärderas.
Genomförande av evidensbaserat narkotikaförebyggande arbete: viktigt med fokus på lokal nivå
Det narkotikaförebyggande arbetet syftar till att undvika eller fördröja användningen av psykoaktiv narkotika. Det kan också hjälpa dem som har börjat använda substanser att inte utveckla narkotikabruksrelaterade störningar. Inte alla metoder på detta område är dock effektiva, och intresset för att identifiera och genomföra evidensbaserade förebyggande insatser har ökat. I Europa kan strategiska policybeslut om förebyggande åtgärder ofta fattas på nationell eller regional nivå, medan beslut om finansiering av förebyggande program kan fattas på lokal nivå. Det kan vara svårt att genomföra evidensbaserade insatser när de som berörs inte är tillräckligt utbildade i förebyggande arbete, men ändå måste fatta operativa beslut om insatser. En konsekvens av detta har varit att tillräcklig hänsyn ofta inte har tagits till vikten av lokalt kontextuellt förebyggande arbete. Kontextuella åtgärder är utformade för att förändra det sammanhang i vilket människor fattar beslut och för att stötta hälsosammare val. Detta uppnås genom regulatoriska, ekonomiska och fysiska åtgärder som starkt påverkar riskbeteenden och välbefinnande. Förändringarna bibehålls genom förändringar i det sociala sammanhanget, såsom trosuppfattningar, normer och vilka beteenden som är godtagbara.
EUDA genomför European Prevention Curriculum (EUPC) för att utbilda berörda parter på lokal nivå och underlätta urvalet och genomförandet av effektiva strategier och program för förebyggande. Detta arbete stöds av EUDA:s preventionsregister, Xchange, en europeisk onlinekatalog över utvärderade preventionsinsatser, och utvecklingen av en verktygslåda med kvalitetsstandarder för europeiskt narkotikaförebyggande arbete. EUPC omfattar alla psykoaktiva substanser och tar upp de underliggande beteendemässiga bestämningsfaktorerna för narkotikaanvändning och andra skadliga beteenden som delar dessa risk- och skyddsfaktorer, till exempel ungdomsvåld, brottslighet, mobbning och sexuellt riskbeteende.
Blandmissbruk och olika typer av narkotika som injiceras skapar utmaningar för skademinimering

Trots att injektion av narkotika fortsätter att minska i Europa, står injektionsbruk fortfarande för en oproportionerligt stor andel av både akuta och kroniska hälsoskador som är förknippade med användning av narkotika. På grundval av aktuella uppgifter uppskattas det att över en halv miljon människor injicerade narkotika under det senaste året. Uppgifterna från 2023 från Escape-nätverkets analys av sprutrester visar att en rad olika substanser injiceras i europeiska städer, bland annat opioider, centralstimulerande medel, läkemedel och nya psykoaktiva substanser. Hälften av de sprutor som analyserades innehöll rester av två eller flera narkotikakategorier, vilket potentiellt tyder på att personer som injicerar narkotika ofta injicerar mer än en substans eller att sprutor återanvänds. I båda fallen utsätts dessa personer för betydande skadeverkningar.
Under det senaste årtiondet har Europa sett minst sju dokumenterade hivutbrott i städer som åtminstone delvis har drivits på av injicering av centralstimulerande medel. För att förebygga akuta och kroniska skador krävs hög tillgång till tjänster för att minska skadeverkningarna, men den nuvarande tillgången är fortfarande otillräcklig i flera EU-länder. Detta gäller särskilt för nål- och sprutprogram, där tillgångsnivåerna i många EU-länder ligger under WHO:s rekommendationer.
Potentiell terapeutisk användning av psykedeliska ämnen ger upphov till politiska frågor

Forskningen om terapier med hjälp av substanser som psilocybin, DMT och LSD för svårbehandlade neuropsykiatriska tillstånd, som posttraumatiskt stressyndrom och behandlingsresistent depression, går snabbt framåt. Även om vissa psykedeliska ämnen har visat sig lovande när det gäller att lindra specifika symtom som är förknippade med dessa störningar, är det fortfarande svårt att generalisera på detta område, delvis på grund av det stora antalet substanser som granskas och delvis på grund av det stora antalet tillstånd som studeras.
Vissa jurisdiktioner utanför EU har börjat reglera användningen av psykedeliska ämnen för medicinska och terapeutiska ändamål, vilket medför ett betydande kommersiellt intresse. Samtidigt visar tillgängliga uppgifter att det i alla EU-länder förekommer oreglerade eller olagliga metoder där psykedeliska ämnen används i hälsofrämjande, terapeutiska eller spirituellt inriktade insatser. Dessa metoder innebär vanligtvis användning av ämnen som psilocybin, ayahuasca (N,N-dimetyltryptamin eller DMT) och 5-metoxi-N,N-dimetyltryptamin (5-MeO-DMT). Evenemangen genomförs ofta i grupp under ledning av olika facilitatorer, shamaner eller coacher. I vissa länder bedrivs verksamheten relativt öppet, medan den fortfarande hålls hemlig i andra. Vissa av dessa aktörer hävdar att de integrerar inslag av terapeutiskt stöd, men de flesta är verksamma utanför de formella hälso- och sjukvårdsstrukturerna, ofta på olagliga, oreglerade eller rättsligt tvetydiga områden. Det finns risker med dessa nya metoder, särskilt för utsatta personer och personer med redan existerande psykiska sjukdomar. Det saknas forskningsbaserad bästa praxis eller standardiserade riktlinjer.
Om organiserade, oreglerade psykedeliska metoder fortsätter att spridas kommer en viktig utmaning för beslutsfattare och hälso- och sjukvårdspersonal att vara att bättre förstå omfattningen och effekterna av dessa aktiviteter, liksom de därmed sammanhängande hälsoriskerna och åtgärderna för att minska skadorna. En förstärkning av övervakningsinsatserna kommer att vara avgörande för att ta itu med den föränderliga situationen i fråga om användningen av psykedeliska ämnen i Europa. I en nyligen publicerad EUDA-publikation behandlas vanliga frågor om psykedeliska ämnen.
Att ta itu med narkotikaproblemen i Europas fängelser är fortfarande en utmaning

Undersökningar visar att personer i fängelse i EU rapporterar höga nivåer av livstidsprevalens för narkotikaanvändning före fängelsetiden och ökade användningsnivåer, särskilt av heroin, kokain och amfetamin, jämfört med befolkningen i allmänhet. Även om utbudet av tjänster för personer med narkotikaproblem i europeiska fängelser har förbättrats på senare år, kvarstår behovet av att utöka vissa insatser, både under fängelsetiden och efter frigivningen.
Narkotika förs in i fängelser på olika sätt, bland annat av personer i fängelse, besökare och, i vissa fall personal, som döljer narkotikan i kroppen, eller genom smuggling med hjälp av drönare. Starka substanser, som syntetiska cannabinoider, opioider och olika läkemedel, kan gynnas eftersom de är lättare att dölja. Dessa ämnen utgör ett allvarligt hot mot de fängslades hälsa, inbegripet risken för överdosering. Under 2024 rapporterades till exempel tre utbrott av förgiftningar och överdoser i fängelser i Irland. Med tanke på den begränsade tillgången till steril injektionsutrustning ökar risken för överföring av blodburna virus, inklusive hiv och HCV, när narkotika injiceras.
Nästan alla EU-länder rapporterar att det finns tillgång till behandling med opioidagonister i åtminstone några av deras fängelser. Mycket få rapporterar dock om tillhandahållande av nål- och sprutprogram eller naloxonprogram för att förhindra dödsfall till följd av överdoser, och kopplingen till vård för infektionssjukdomar är fortfarande begränsad i många EU-länder för personer i fängelse. ECDC:s och EUDA:s verktygslåda för eliminering av hepatit i fängelser stöder förbättringen av insatser inriktade på infektionssjukdomar bland denna subpopulation.
I korthet
Källdata
Den fullständiga källdatauppsättningen för Europeisk narkotikarapport 2025, inklusive metadata och metodinformation, finns tillgänglig i vår datakatalog.
En delmängd av dessa data, som används för att ta fram infografik, diagram och liknande element på denna sida, finns nedan.